Det är hög tid att skriva ett inlägg känner jag. Vi har ju haft vinter med snö i ett par veckor nu. Ovanligt mycket vinter och ovanligt mycket snö. ”Haft vinter” skriver jag för imorgon ska det blir nollgradigt och sedan gå över mot plussidan. Blötsnö som kommer att gå över i regn är prognosen. Det jag är mest orolig för är att det troligen kommer att bli halt när regn faller på frusna vägar och gångbanor. Men men … så är vintern i våra trakter.
Det är ändå dags att dokumentera snön känner jag … innan den försvinner. Det började snöa redan under nyårshelgen och på nyårsdagen var det dags för årets första skottning. Den 4 januari såg det ut så här utanför köksfönstret …
… och så här såg det ut i trädgården …
… mycket snö tyckte jag då men … det skulle komma mer.
Den 5 januari var det en vacker vintermorgon och månen hade ännu inte gått och lagt sig när vi tog morgonpromenaden …
På kvällen den 5 januari började det snöa när vi var ute på sena promenaden och det fortsatte hela natten. Vi var uppe på natten mot den 6 januari och tittade på juniorkronorna när de tog VM-guld i ishockey!🥇 🏒 Stort GRATTIS!
Snön fortsatte att vräka ner hela natten och på morgonen den 6 januari, trettondagen, såg det ut så här utanför köksfönstret …
… och så här på trädgårdssidan …
I köket var det nu riktig julstämning med snö utanför fönstret, stjärnan som lyste och de översomrade amaryllisarna som blommade för fullt …
Det var ingen lätt morgonpromenad att ta den morgonen för ingenting var röjt och Lucy försvann i snön. Men husse fick gå före och ”ploga” och jag och Lucy kom efter så hon fick i varje fall klara av att kissa och sedan var det bara att vänta tills snöröjningen varit ute innan vi tog en ny promenad.
Dagen efter, den 7 januari, tog jag en promenad hemomkring för att ta några snöbilder Det var ingen vacker vinterdag. Molnen låg tjocka men snön lyste upp. Jag gjorde bilderna lite extra ljusa för att få fram känslan av vintervit snö …
De här björkarna har jag tagit många bilder på genom åren …
Här var det fint med det höga gräset som lyste som guld …
På kvällen den 7 januari var det återigen snöstorm när vi gick ut på sena kvällspromenaden …
Tog en bild mot gatlyktan för att snöfallet skulle synas …
Dagen efter, den 8 januari hade snöandet upphört. Det var fortfarande mulet när vi tog en sen eftermiddagspromenad men i fjärran öppnade molnen upp och en brinnande himmel uppenbarade sig …
Det kom alltså väldigt mycket snö i Södertälje de här dagarna, 47 cm uppmättes den till. Men det var ändå långt ifrån det senaste rekordet från 2011 som löd på 70 cm. Det året var vi till och med tvungna att skotta taket minns jag. Känns inte så länge sedan men är alltså 15 år sedan! Som tiden går!
Den 10 januari sken solen! Men det blåste, det blåste småspik och var inte alls skönt. Vi bestämde oss för att ta lunchpromenaden i en skog men det gällde att hitta en som åtminstone hade någon plogad gångväg. Det fick bli Kusens backe.
Kusens backe är en tät skog och det enda som syns när man går där är trädstammar. Tog knappt några bilder men de jag tog blev på just … trädstammar. För visst var det vackert när solen letade sig in bland stammarna …
Ibland drog den hårda vinden med sig snö och när den föll bildade iskristallerna en gyllene dimma mellan trädstammarna. Svårt att fånga men det syns lite till vänster i bild …
Nedanför Kusens backe ligger slussområdet och de här idylliska husen …
… fast nja … så idylliskt är det nog inte där de ligger. För där pågår ombyggnaden av slussen och kanalen som aldrig verkar bli klart. Så här har det sett ut i många år nu (de gula husen skymtar till höger i bild)…
P.g.a. all snö har vi inte längre kunnat promenera vid de vanliga ställena utmed vatten. Men efter promenaden i Kusen med en fortfarande skinande sol kände jag att jag ville ta några fler bilder. Vi åkte därför till Eklundsnäsbadet. Husse och Lucy stannade i bilen och lyssnade på radio medan jag gav mig iväg ner mot den frusna snöiga sjön.
Som tur var hade det gått folk där innan och trampat upp en smal stig. Annars hade det aldrig gått att ta sig fram. Nedanstående vy har jag tagit många bilder på men då har det varit vår, sommar eller höst …
Inga skidåkare och inga skridskoåkare syntes till på sjön. Förmodligen var inte isen tillräckligt tjock …
Vackert med vassen i förgrunden. Bilden nedan med solen i ryggen …
… och bilden nedan tagen i motljus …
Fortsatte att ta bilder ”åt olika håll” … återigen med solen i ryggen …
… och så i motljus …
Här syns att det var en ganska bra stig som trampats upp i snön …
En sista bild innan det var dags att ge sig tillbaka till bilen …
När jag skulle gå tillbaka till bilen fick jag för mig att jag skulle gena för att det skulle gå fortare. Det var inget bra val för då märktes verkligen de där 47 cm som hade kommit.
Jag har kommit fram till slutet på detta ”snöiga” inlägg. Ute faller det faktiskt snö just nu men temperaturen närmar sig noll så vi får väl se hur länge nederbörden kommer ned i vit form. Avslutar med en bild jag tog för en stund sedan. Köpte fyra primulor som får agera första vårtecknet hos mig. Ska försöka hålla dem vid liv för att sedan plantera ut dem i trädgården. Fungerar ibland, ibland inte.
Och med dessa primulor avslutar jag årets första blogginlägg! Önskar er alla …
Så var julaftonen 2025 över (en mycket bra sådan). Jag har sovit gott och vaknat till en fortfarande nattsvart juldagsmorgon. Det är återigen dags för mig att sammanfatta året som gått i en årskrönika. För er som följt mig ett tag så vet ni att det blir en mastig historia men som jag skrivit tidigare så är det för mig årets viktigaste inlägg då den blir en bok över året som gått, den 18:e i ordningen. Men det är ett rejält jobb så jag kommer att hålla på fram till och med nyårsafton. Så mycket mer inledning än så tycker jag inte behövs utan jag kör igång direkt med årets första månad …
J A N U A R I
Årskrönika varje år har blivit en tradition. En annan tradition är att titta på nyårskonserten i Wien. Och inget undantag det här året …
Vi hade inte haft någon vit jul 2024 men precis efter nyår fick vi i varje fall lite snö och den 2:a januari var det en vacker vinterdag. Som synes på bilden nedan var vattnet fortfarande öppet …
Men sedan det blev tvåsiffriga minusgrader och den 5:e januari låg det is och den var så pass tjock att den var full av skridskoåkare. Här syns beviset i form av spår efter skridskoskären …
På kvällen den 5 januari var det minus 16 när vi gick ut på kvällspromenaden. Två dagar senare var dock vintervädret över för den här gången. Då töade det och den mesta snön försvann.
Den 7 januari startade bränder i Los Angeles, USA. Bränderna var så omfattande att det var svårt att ens föreställa sig. I Pacific Palisades i sydvästra Los Angeles spred sig lågorna från 8 till 80 hektar på bara 20 minuter.
Den 15 januari var det tulpanens dag. En bild på tulpaner tillsammans med brudslöja i mina blå vaser får hylla den blommans alldeles egna dag …
Den 19 januari såg jag ett vårtecken i uterummet. Min rödvita kamelia hade börjat blomma …
Kamelian och ytterligare vårtecken i uterummet går att läsa om här.
Den 20 januari tillträdde Donald Trump som president i USA och det är det enda jag kommer att nämna om den karln i den här årskrönikan.
Den 27 januari sådde jag chili och paprika 🌶
Hur var då vädret egentligen i januari? Jo, förutom iskylan vi fick under några dagar i början av januari var inte vädret mycket att hurra för så det tänker jag inte göra. Det var låga moln och så hög luftfuktighet att även om det inte regnade så kändes det som det gjorde det ändå. Men en stor fördel var att den halka som uppstått efter köldknäppen och snön i början av månaden nu var helt borta. Det var helt fantastiskt att kunna gå i gymnastikskor i januari!
Och med det inlägget var det dags att lägga januari till handlingarna och ta sig an årets kortaste månad …
F E B R U A R I
Årets kortaste månads första dag inleddes med en sol som sken från en klarblå himmel. Det var dock blåsigt men det stoppade oss inte. Vi ville känna solen och promenaden gick vid Taxinge slott. Vi kunde konstatera att Mälaren låg helt öppen. Där fanns ingen möjlighet till att åka långfärdsskridskor …
… vilket det däremot fanns dagen efter men vid ”vår” sjö Måsnaren. Där var det is på sjön och vågorna hade frusit på väg in mot land …
Och se där … där har vi ett gäng som gett sig ut på isen …
Den 4 februari blev en mörk dag. Då inträffade den värsta skolskjutningen i Sverige då en ensam gärningsman öppnade eld i komvuxskolan Campus Risbergska i Örebro. Det slutade med 11 döda, inklusive gärningsmannen som tog sitt liv, och flera skadade.
Den 15 februari var det på sina håll väldigt besvärligt i trafiken. I Uppland inträffade två masskrockar, en på E4 och en på E18. Över 100 fordon var involverade och över 100 personer skadade. ”Som en dystopisk filmscen” beskrev polisens presstalesman situationen.
Februari innebär mycket vintersport på TV i form av skidskytte och längdskidor. Rena julafton för en sportälskare som jag 🙂 Den 12 till 23 februari var det VM i skidskytte som gick av stapeln i Schweiz. Det blev totalt fyra medaljer för Sverige, alla på damsidan:
Silver i jaktstart 10 km – Elvira Öberg Silver i distans 15 km – Ella Halvarsson Brons i Stafett 4×6 km -Anna Magnusson, Ella Halvarsson, Elvira Öberg, Hanna Öberg
VM i längdskidor gick mellan den 26 februari och 9 mars så det skriver jag inte om förrän jag kommit till mars månad i årskrönikan.
På ”Alla hjärtans dag” den 14 februari skrev jag inlägget ”Amaryllis – erfarenheter och tips vid översomring!” Så mycket mer tänker jag inte skriva här om det utan lägger bara ut en bild på den Amaryllis som nog är min favorit när det gäller färg och form, ‘Tosca’ …
I februari fick vi kallt igen med tvåsiffriga temperaturer. Den 18 februari vaknade vi t.ex. till minus 14 grader. I uterummet blev då nätterna kalla, ner mot 4 grader men det hejdade inte kameliorna från att slå ut. Här den vita med gul mitt, ‘Brushfield´s Yellow’ …
Även cliviorna hade nu knoppar …
Så mycket snö var det alltså inte den här vintern. Men den 16 februari låg i varje fall ett tunt, tunt lager av snö på gångvägarna …
Fler bilder från uterummet och promenaden den 16 februari finns i inlägget ”Februariljuset!”.
Från den 21 februari vände det och det kalla vädret fick ge vika för mildare luftströmmar och det blev nästan vårlikt väder. Och vad passade väl då bättre än att säga farväl till den sista vintermånaden och istället hälsa den första vårmånaden välkommen …
M A R S
Det vårlika vädret som började i slutet av februari spillde över i mars. På många bloggar började nu vårtecken dyka upp. Men i vår sena trädgård fanns ännu inga vårtecken. Vi fick promenera i naturen istället. Den 1 mars tog vi en promenad vid Tveta och där fick jag se ett par änder som satt på ett isflak. Det såg nästan ut som de satt på ett moln …
Den här dagen var det också lite, lite rimfrost. Gjorde ett försöka att fånga den och motivet var ”min ö” …
Den 2 mars bänkade jag mig framför teven för att titta på Vasaloppet …
Det blev det här året extra roligt då herrklassen vanns av då blott 18-årige Alvar Myhlback och damklassen av Stina Nilsson.
När vi ändå är inne på skidsport så är det väl lika bra att klara av VM i längdskidor som det här året gick i Trondheim i Norge mellan den 26 februari och den 9 mars. Även detta blev en trevlig tillställning, i synnerhet för de svenska damerna som tog hem samtliga guldmedaljer. På herrsidan blev det ett silver och två brons.
Så här blev medaljfördelningen för de svenska åkarna:
Ja på tv var det skidor. Ute blåste ljumma vårvindar och gav oss några dagar med riktig vårvärme. Vi hade plus 14 som mest.
Den 8 mars såg jag årets första blåsippor, inte många men ack så välkomna …
Samma dag, den 8 mars var det också dags för finalen i Melodifestivalen. Vann gjorde den finska gruppen KAJ med ”Bada bastu”. Kan konstatera att 2024 vann en duo från Norge, 2025 en trio från Finland. Kan det vara dags för en kvartett från Danmark nästa år tro? 😉
Den 4 till 11 mars skolade jag om alla chili och paprikaplantor 🌶
Den 20 mars kl 10:01 inträffade vårdagjämnningen och precis i det ögonblicket postade jag inlägget med den passande titeln ”Vårdagjämning”.
Den 23 mars sådde jag tomater 🍅
Den 27 mars var jag på trädgårdsmässa där jag bland annat fick se årets pelargon koras. En stjärnpelargon med namnet ‘Summer Twist Rose’
Den 29 mars inträffade en partiell solförmörkelse men den missade jag helt. Tur var väl det för jag hade inga specialglasögon för att titta mot solen ändå.
En marsmånad med både vinter och vårkänslor gick mot sitt slut. Det var dags att ta sig an årets andra vårmånad …
A P R I L
Den 2 april fortsatte vårtecknen att visa sig i form av vitsippor …
… vårtecknen visade sig också i uterummet där nu Ginkgo-träden (ja, jag har två) började få nya blad …
Cliviorna var alldeles fantastiska den här våren. Hela 18 stänglar kunde jag räkna till …
.. och det blev många närgångna solgula bilder
Alla chili och paprikaplantor som jag skolat om i mars stod nu i växtrummet och växte sig kraftiga under växthusbelysningen …
I mitten av april njöt jag av körsbärsträdens blommor på mina promenader …
Påsken inföll den 18 till den 21 april och på självaste påskdagen skolade jag om tomatplantorna 🍅
På annandagen, den 21 april avled påve Franciskus.
April var en varm månad och enligt SMHI i genomsnitt den varmaste aprilmånaden sedan 2011. Men på många väderstationer uppmättes de högsta apriltemperaturerna någonsin. Det här gjorde att det blommade ovanligt mycket i trädgården. Och trots att det var påsk blommade en julros … men … den var ju i varje fall gul …
Den 29 april var husses sista arbetsdag för nu var det dags för honom att gå i pension. Det firade vi på valborgsmässoaftonen med champagne och lite god mat.
Och med en aprilmånad med värmerekord och en nybliven pensionär gick vi vidare till den skönaste av månader …
M A J
Jag håller ju på olika traditioner, nyårskonsert från Wien på nyårsdagen, Vasaloppet första söndagen i mars och … Lunds studentsångare som sjunger in våren 1 maj! Så och det här året och som vanligt var det väldigt vackert att lyssna på.
För övrigt var det här en månad då jag inte skrev ett enda blogginlägg! Men det hände saker ändå. Den 7 maj bestämde vi oss för att byta ut våra pallkragar och det var ett rejält jobb som inte var avslutat förrän den 12 maj. Men vi blev väldigt nöjda med resultatet. Direkt satte vi också potatis och det blev tre olika sorter, ‘Cherie’, ‘Amandine’ och ‘Helmi’ (en sort som jag fått på trädgårdsmässan i mars).
Samma dag som vi blev klara med pallkragebygget tog vi lunchpromenaden vid Malmsjön där vattnet verkligen låg spegelblankt …
Den 8 maj utsågs amerikanen Robert Francis Prevost, som tog namnet Leo XIV, till ny påve.
Den 9 maj inleddes ishockey-VM som det här året gick i Stockholm, Sverige och Herning, Danmark. Och då vi är hockeyfantaster så blev det en hel del sittande framför tv:n trots att vi befann oss i den sköna månaden maj …
… för nu var grönskan bedövande vacker …
I trädgården slog blomma efter blomma ut, t.ex. denna lilla söta blå klematis …
Den 17 maj var det final i Eurvision Song Contest som gick i Basel, Schweiz. Vann gjorde Österrikes bidrag och KAJ kom på en hedrande fjärdeplats.
Mellan den 19 och 24 maj planterade jag om alla chili och paprikaplantor i sina slutkrukor 🌶
Och hur gick det då i Hockey-VM? Jo, den största sensationen var nog att Danmark slog ut Kanada i kvartsfinalen med 2-1. Sverige vann sin kvartsfinal mot Tjeckien med 5-2. I semifinalen tog det dock stopp för både Danmark och Sverige som båda förlorade sina matcher. Sverige med 2-6 mot USA och Danmark med 0-7 mot Schweiz.
Den 25 maj var det dags för bronsmatch mellan Danmark och Sverige och den vann Sverige med 6-2. Samma dag gick finalen mellan Schweiz och USA och det blev en målfattig historia som inte avgjordes förrän på övertid och då till USA:s fördel som till slut vann med 1-0.
Den 30 maj fyllde jag år och det firade vi med champagne och god mat. Flera buketter fick jag och den här vackra rosen ingick i en av dem …
Den sista dagen i maj gick jag ut en sväng i trädgården och tog lite bilder på en del av det som blommade. Bland annat blommade den gula doftande azalean ‘Luteum’ …
… och den rosa liljekonvaljen som jag brukar kalla för ‘Prinsessan liljekonvalje’ …
Hur var då vädret i maj. Ja, hela våren och försommaren präglades av att det var torrt och blåsigt, väldigt blåsigt och mest varje dag. I varje fall kändes det så. Men .. det var bara att hoppas på att det skulle bli lugnare på vindfronten och att inte torkan skulle bli alltför långvarig.
Så med blåsten vinande runt huvudet tog vi farväl av månaden maj och tog oss an midsommarmånaden …
J U N I
Det hade inte blivit så mycket bloggande för mig den här våren och sommaren. Den 17 juni skrev jag ett inlägg där jag konstaterade att det var exakt två månader sedan jag skrev mitt senaste inlägg och att vi då var på väg mot påsk och nu mot midsommar. Men innan midsommar var det nationaldag den 6 juni och vi firade den med flagga på bordet, biffstek med lök och jordgubbar och glass som dessert. En egen liten tradition. Några bilder har jag inte för en annan sak jag konstaterade i mitt enda inlägg i juni var att jag hade slutat att fotografera. Inspirationen tröt och en bidragande orsak var nog det tråkiga vädret som vi fortsatt fick dras med, kallt, blåsigt och dessutom torka.
Den 12 juni planterade jag ut tomaterna 🍅 De fick ett täcke av dubbel fiberväv över sig som skydd mot solen men också mot det kalla och blåsiga vädret.
I trädgården växte och frodades det i varje fall ända tills en natt i mitten av månaden då vi fick besök av dovhjortar. I varje fall tror jag att det var det för grannarna hade haft besök och jag hade sett dovhjortarna uppe i skogen vid vårt staket. Vid en promenad ett par veckor senare såg vi några som stod på en parkering vi passerade. Jag tog en bild med mobilen som jag beskar för det här inlägget. Jag har hela tiden trott det var två hjortar men när jag beskurit bilden såg jag en tredje som står och tittar fram nere i skogen …
Trots hjortarnas framfart så fanns ju ändå en del som blommade i trädgården. Och trots att jag knappt tagit några bilder så hade jag i varje fall dokumenterat en del av blomningen. Snöbollsbusken var översållad med sina vita blommor …
Allium är bra för de avskys av både rådjur och hjortar …
Likaså taggiga rosor …
Så mycket mer hände inte i juni, i varje fall inte som jag minns. Jag avslutade mitt enda juniinlägg med att önska alla mina läsare glad midsommar och med beskedet att även om jag inte längre tog så många bilder och skrev så många inlägg så skulle jag i varje fall inte sluta blogga. Och det har jag inte gjort, för då skulle ju denna årskrönika inte blivit av 😍
Det var dags att lämna en torr, kall och blåsig midsommarmånad och ta sig an nästa sommarmånad …
J U L I
Om jag hade klagat på att vädret under våren och försommaren varit kallt och blåsigt så kunde jag sluta klaga när det blev juli. För redan den 1 juli var det en riktigt varm och solig dag. Vi promenerade vid Taxinge och badstranden (som ses skymta en bit bort i bild) var full med badsugna gäster …
Men torrt var det fortfarande vilket syns tydligt på det gyllene gräset …
Äntligen blev det bra väder för att tvätta trasmattor …
På en tidig morgonpromenad den 2 juli fotograferade jag det röda lilla huset vid vattnet. Alldeles vindstilla var det och vilken ljuvlig sommargrönska. Nu var det äntligen sommar när sommaren är som bäst!
Men redan dagen efter, den 3 juli blev det ostadigt igen och återigen blåsigt! I Tullinge, Södermanland (inte långt från oss) noterades byvindsrekord för juli med 23,4 m/sek. Jaha … var det den sommar vi skulle få, två dagar? Men det skulle slå om och slå om ordentligt. I mitten av månaden kom värmen och det blev en rejäl värmebölja. Vi hade närmare 30 grader i nästan fjorton dagar men ännu varmare var det i Norrland där det också bjöds på många tropiska nätter.
Värmen kulminerade dock i slutet av månaden och natten till den 29 juli drog det polska regnvädret Karl-Heinz in. Det regnade rejält och jag vaknade flera gånger under natten av att regnet piskade mot rutorna. Välkommet regn kom alltså men faktiskt bara 25 mm, jag trodde det skulle vara mer men regnmätaren ljuger inte. Däremot blev det översvämningar i Stockholm med trafikstörningar både norr och söder om Stockholm på E4:an. Efter ovädret besökt oss drog det vidare och skapade oreda på andra håll i landet, bland annat då i Norrland.
I trädgården blommade det efter värme och regn. Den blå klematisen ‘Prins Charles’ är en av mina favoriter med sin fina blå färg …
Hjortarna åt ju upp nästan alla rosor. Men ‘William Morris’ kom tillbaka och i slutet av juli hade den satt knopp igen …
Den 2-27 juli arrangerades fotbolls EM för damer i Schweiz. Sverige vann alla sina gruppspelsmatcher och slutade därför etta i sin grupp. Tyvärr blev det dock respass i kvartsfinalen som gick mot England och där England vann på straffar efter att det i full tid stått 2-2.
I slutet av månaden började jag skörda chili och den 29 juli kokade jag min första chilisås för säsongen …
Efter en sommarmånad där det faktiskt till slut blev sommarvärme och det gick att börja njuta av skördar tog vi farväl av juli och välkomnade den sista sommarmånaden …
A U G U S T I
Även om värmeböljan som var i juli tog slut i och med att regnvädret Karl-Heinz drog in så kom det ny värme i augusti. De första två veckorna var det riktigt skön sommarvärme innan nordanvinden drog in igen. Men den 18 augusti kom sommarvärmen tillbaka om än bara för en dag.
I trädgården var lyckan stor för trots att hjortarna hade ätit av samtliga flox så hade sidoskotten blivit så många och så kraftiga att jag ändå kunde njuta av ett blått hav, ett hav som dessutom doftade viol …
Sommaren hade nog ändå varit gynnsam för många växter för de vita vidjehortensiorna som växer på framsidan av huset var enorma …
… och där växte också en ”skog” av höstanemoner …
Jag fortsatte att skörda ätbart. Jag gjorde gurkinläggningar och kokade mer chilisås. Jag torkade och gjorde chili flakes, picklade jalapeño och mycket mer. Tomaterna hade ännu inte mognat efter den sena starten men det fanns många på gång och den som väntar på något gott …
Den 19-20 augusti var det dags att flytta kyrkan i Kiruna. Ett fantastiskt projekt.
Det här var året som Finnkampen (som vi säger i Sverige) fyllde 100 år och årets kamp gick av stapeln den 22-24 augusti på Stockholms Stadion och Sverige vann både på herr och damsidan.
Någon finnkamp den 24 augusti hann jag dock inte se för precis den dagen begav jag mig på en liten minisemester i form av en kryssning till Bornholm och Gotland. Kryssningen varade i fyra dagar och var mycket trevlig.
Den 25 augusti var det dags att under några timmar utforska Bornholm där vi besökte Hammershus …
… upplevde hisnande vyer …
Åt ”Sol över Gudhjem” …
… och promenerade i staden Gudhjem …
Det var en härlig dag och Bornholm gav mig verkligen mersmak. Vädret visade sig ju dessutom från sin allra bästa sida.
Nästa dag blev det ett besök på en annan ö, Gotland!
Vi besökte Ekstakusten med lilla Karlsö i fjärran …
Vandrade bland Visbys gränder …
… och ett bevis att jag var där …
Även på Gotland var vädret bra så jag måste säga att vi hade verkligen tur med vädret på denna lilla minisemester. Och jodå, jag har många fler bilder och så småningom ska det komma inlägg från bårde Bornholm och Gotland. Kan vara skönt att drömma sig tillbaka till några vackra dagar i augusti när det är vinter utanför fönstret.
Med solsken över två vackra öar i minnet var det dags att lämna augusti och ta sig an den första höstmånaden …
S E P T E M B E R
Kryssningen var mycket trevlig men det som var mindre trevligt var att jag fick med mig någon form av bacill eller virus med mig hem vilket gjorde att den första delen av september spenderades i sjuksängen. Först fick jag hög feber och en vansinnig torrhosta som varade i över en vecka (hostan höll sig kvar in i oktober). När väl den första febern var borta så fick jag en hemsk magsjuka också den med åtföljande feber och även den varade i över en vecka. Så inte förrän sista tredjedelen av månaden började jag må som folk igen.
P.g.a. sjukdomarna så har jag inte mycket att rapportera från september. Månaden försvann liksom i ett töcken. Men i trädgården blommade det i varje fall …
En gul klematis som inte brukar blomma förrän i oktober hade redan slagit ut …
Det här året blev det, till skillnad från förra året, i princip ingen äppelskörd alls. Men det här nedfallna såg ju riktigt fint ut …
Tomaterna som planterades ut sent p.g.a. den kalla våren och försommaren började nu mogna i rask takt …
Skörden av chili fortsatte och jag provade för första gången att göra sambal oelek. Den avsmakades på nachos chips tillsammans med ost och jag blev mycket nöjd med resultatet. Det blev en omgång ytterligare senare under hösten …
Mer bilder från september går att se i inlägget ”Tillbaka …”
Mellan den 13 och 21 september var det VM i friidrott i Tokyo. Sverige tog 3 medaljer, 2 guld och 1 brons:
10000 meter: Brons – Andreas Almgren Diskus: Guld – Daniel Ståhl Stavhopp: Guld – Armand Duplantis (som dessutom satte nytt världsrekord med 6:30)
Vädermässigt blev september en varm månad men också med en hel del regn, blåst och kalla nätter. Det slogs också regnrekord för Sverige under ett septemberdygn när det den 6 september föll 140 mm i Myckelgensjö, Ångermanland.
Den 11 september drog det in ett rejält oväder över oss med regn och hårda vindar och många träd föll i den hårda blåsten. Den 23 september vaknade jag till månadens lägsta temperatur, 0,5 grader. Nära frost men ändå inte.
Med en blandning av värme, kalla nätter, blåst och regn var det dags att lämna september och koncentrera sig på nästa höstmånad …
O K T O B E R
Med oktober kom hösten på allvar kändes det som. Om jag i somras tappade lusten för att fotografera så kom den tillbaka igen i oktober. Älskar att gå ut med kameran i höstens tid. Den 3 oktober hittade jag vackra speglingar som blev till en abstrakt hösttavla …
Jag letade efter röda nyanser men kunde konstatera att det mest var gult och kanske lite orange den här hösten. Förmodligen för att det inte varit speciellt kalla nätter. Ingen riktigt nattfrost. Men det behöver ju inte vara rött för att vara vackert i höstens tid …
För att fånga nedanstående myrstack på bild var jag tvungen att ta till flera akrobatiska övningar. Men det var det värt …
Nu drog höstdimmorna in och la sig som chiffong över naturen …
I slutet av månaden kände jag att jag ville kolla om det fanns några löv kvar i bokskogen i Taxinge. Den 22 oktober gjorde vi därför ett besök där. Det var precis i rätt tid för det var som att träda in i en gyllene sal. Jag älskar bokskogen på våren och jag älskar den på hösten …
Mot slutet av månaden var det dags att skörda de sista chilifrukterna. De som fortfarande var omogna fick mogna inomhus genom att jag klippte av grenarna med frukterna på och satte dem i vatten och ställde dem under växthusbelysning. Det gjorde jag den 22 oktober …
Åtta dagar senare, den 30 oktober var många redan mogna …
De flesta av den klockformade chilin ‘Jamaican Bell’ fyllde jag med ost och la i frysen. Men en del fick tillsammans med andra olika sorter bli till en ny omgång av sambal oelek. Nu har jag sambal så det räcker till nästa år vilket känn fantastiskt!
Och när löven föll till marken var det bara att konstatera att det var dags att lämna oktober bakom sig och ta sig an den månad som många tycker är den tråkigaste på hela året …
N O V E M B E R
Den 1 november mindes vi och många andra våra nära och kära som inte längre finns med oss genom att tända ljus på alla landets kyrkogårdar. Vi tände våra ljus på kyrkogården i Grödinge och på Södertälje kyrkogård (bilden) …
November som man normalt tänker sig som grå, disig och tråkig slog oss med häpnad i början av månaden, närmare bestämt den 2 november då vi fick en riktigt fin dag. Solen lyste genom en tunn fin dimma och det var alldeles vindstilla …
… hade vi haft fika med oss hade vi kunnat suttit här men det hade vi inte. Men platsen var rogivande och vacker i den tidiga morgonsolen …
Morgonens tunna dimslöjor låg över den spegelblanka vattenytan och skapade en vacker tavla i blått …
Men när jag rundat udden var tavlan istället guldfärgad …
På promenaden den 2 november hade många löv fallit. På en annan promenad fem dagar senare hade ännu fler fallit och den där riktiga höstkänslan började infinna sig. Det var fortfarande skönt promenadväder och nästan vindstilla och ljuset var dovt men rogivande och vackert ändå på något sätt. Och som alltid njöt jag av de mäktiga träden som växte vid stranden …
Vi hade inte varit bortskämda med vindstilla dagar så det gällde att dokumentera dem när de kom. Den 10 november var också vindstilla och jag tog en bild på de färgglada kanoterna vid strandkanten …
Den 10 november var också dagen då jag väckte mina översomrade amaryllisar. Jag gjorde det genom att sätta dem i glas eller muggar med rötterna i vatten. På bilden nedan syns en speciell amaryllis till höger. Den heter ‘White Garden’ och består av en huvudlök med flera smålökar. Den hade jag inga som helst förväntningar på att den skulle blomma om. Lägg gärna den på minnet till senare i årskrönikan … Dagen efter planterades lökarna i vanlig planteringsjord.
Efter en mild inledning av november fick vi i mitten av månaden en släng av rejäl vinterkyla. Blev förvånad när jag tittade på termometern och upptäckte att det varit dubbla minusgrader, minus 10,5 var det en dag när jag steg upp.
Novemberkaktusen skötte sig och började som vanligt blomma under rätt månad …
Den 18 november låg ett vackert rimfrosttäcke över naturen. Jag tog med mig kameran för att fånga naturens tavlor. I trädgården hittade jag en vissen men gyllene och frostbeklädd hortensiablomma …
När vi promenerade vid koloniområdet sänkte jag blicken mot marken där jag såg många lövtavlor …
Men frost i all ära. Röda bär mot en knallblå novemberhimmel var inte fel det heller …
Den 19 november fick vi dessutom lite snö med betoning på lite. Men ett vitt pudertäcke blev det. Värre hade det varit på andra ställen i Sverige med trafiksvårigheter lite varstans. Samma dag promenerade vi vid ”vår” sjö, Måsnaren där isen lagt sig …
Den 23 november var det dags att baka lussekatter …
Den 24 november tog jag två sprutor, en mot influensa och en mot pneumokocker.
Den 26 november var en vacker morgon och jag tog en bild med mobilen när vi tog vår morgonpromenad …
Den 30 november var det första advent!
Och med det första adventsljuset brinnande var det dags att avsluta november och gå in i julmånaden …
D E C E M B E R
Vi skrev den 1 december. Den dagen fick vi uppleva en regnbåge som var så grann att jag nog aldrig sett något liknande. Och då det regnade när vi åkte hemifrån tog jag inte med mig systemkameran. Men nu för tiden har man ju alltid en kamera med sig i och med mobilen så bilder fick jag även om jag inte kunde få de bilder jag hade fått med min systemkamera.
Hela omgivningen färgades av ljuset från regnbågen och den speglade sig dessutom så vackert i vattnet …
Om det var en vacker regnbåge den 1 december så präglades annars större delen av adventstiden i december av gråtrist och tråkigt väder med väldigt få soltimmar. Molnen var låga och släppte fukt och även om det inte regnade så kändes det som det gjorde det ändå. Inte förrän mot slutet av månaden blev det klarare och högre luft men också väldigt blåsigt.
Den 10 december åt vi ett mycket gott julbord på Taxinge slott och i den här salen intog vi glögg med tillbehör innan vi visades till våra platser …
Den 16 december bakade jag traditionsenligt källarfranska (vi äter alltid skinkmackorna på källarfranska) …
Den 21 december var det sol men blåsigt …
Dagen efter, den 22 december var det vacker rimfrost …
… och natten mot den 23 december kom det ett flortunt snötäcke …
På kvällen den 23 december klädde vi julgranen och på julaftonsmorgonen hade tomten varit där och lagt dit julklappar 😍
Den 27 december började det storma rejält då stormen med namnet Johannes drog in över Sverige. Vi klarade oss bra men värre var det på andra ställen norrut i landet. Många blev strömlösa och tyvärr så omkom också tre personer av fallande träd. Så här skrev SMHI på sin hemsida:
Lördagen den 27 december passerade stormen Johannes över norra Sverige. Både när det gäller de uppmätta vindhastigheterna och konsekvenserna i samhället är det knappast någon överdrift att placera Johannes som den svåraste stormen i Sverige under år 2025.
Och så var det den där amaryllisen med en huvudlök och en massa sidolökar som jag inte trodde skulle bli något med. På bilden från den 10 november låg den i en skål och ”badade rötterna” för att vakna. Idag ser den ut så här …
Svårt att göra den rättvisa genom denna bild men det jag kan säga är att den fått åtta blomstänglar. Huvudlöken har fått två och sex av sidolökarna en varsin. Ett fantastiskt resultat. Sorten heter ‘White Garden’ och jag kan verkligen rekommendera den, även om man inte planerar att spara den, för den är väldigt fin. Det finns en också som heter ‘Red Garden’ och den är jag sugen på att försöka få tag på till nästa jul. Rapport och erfarenheter från årets översomringar kommer i ett senare inlägg.
Det börjar bli dags att knyta i hop säcken om denna årskrönika. Jag började på juldagen och har i princip hållit på och jobbat med den varje ledig stund. I nyår spås det snö och på nyårsdagen ska det bli blåsigt. Men hur det nya året startar är något för nästa års krönika.
Året går nu alltså mot sitt slut och det återstår egentligen bara en sak och det är att önska er alla …
Ett GOTT SLUT på 2025 och ett GOTT NYTT 2026! 🎉 🎊 🥂
Det är tidig morgon den 23:e när jag börjar skriva detta inlägg. Ute är det kolsvart men det ligger ett flortunt täcke med snö som fallit under natten. Men temperaturen visar på 0-gradigt så frågan är om det flortunna kommer att ligga kvar. Kanske ändå då det spås minusgrader längre framåt dagen. Det vore ju fantastiskt efter denna ovanligt grå decembermånad om det skulle bli en jul med lite vitt puder på marken.
I fönstret mitt emot mig står en amaryllis som jag översomrat. En helt fantastisk amaryllis dessutom. En speciell sort med små vita blommor som består av en huvudlök med flera sidolökar, ´White Garden’ heter den. Jag trodde aldrig den skulle gå att översomra men till min förvåning så gick det alldeles utmärkt och den har nu åtta (!) blomstänglar som börjat slå ut. Så lagom till julafton kommer jag att ha en liten vit trädgård av amaryllis att titta på när jag sitter vid datorn. Vilken fin julklapp!
För övrigt har ju december varit en grå månad med få soltimmar. Men den 5 december var i varje fall solen framme lite och vid promenaden vid Tveta var vattnet alldeles stilla, molnen hade vackra formationer och speglade sig fint i den spegelblanka ytan …
Den 21 december så var det en riktig solskensdag utan ett enda moln på himlen. Årets kortaste dag njöt vi av solen som tappert lyste mellan trädstammarna …
Det var däremot inte vindstilla men vattnet lyste blått och himlen likaså …
Det röda huset speglade sig i vattnet och jag kunde konstatera att det var ovanligt högt vattenstånd. Brukar kunna gå ända fram till grästuvorna som syns en bit ut i vattnet …
Det riktigt lyste om Lucy när hon väntade på att matte skulle bli klar med att fotografera …
Dagen efter, den 22 december var det rimfrost …
Det låg dimmoln så vi såg inte till solen. Men precis när vi var på väg mot bilen så syntes en strimma av solljus på himlen som också speglade sig det spegelblanka vattnet …
Och hur var det nu med amaryllisarna? Jo, förutom ‘White Garden’, som jag nämnde i början av inlägget, har samtliga tio amaryllisar som jag översomrat fått blomstänglar, de flesta dessutom två stycken. Flera av dem kommer att slå ut i jul och nyårshelgen. Ett speciellt amaryllisinlägg om min översomring kommer senare. Men jag tog precis en bild med mobilen på min ‘White Garden’ som alltså har hela åtta blomstänglar där flera av blommorna är på väg att slå ut …
Nu ska vi gå ut på morgonpromenad i den flortunna snön så jag återkommer om en liten stund …
Så där, nu är jag tillbaka från morgonpromenaden. Har även hunnit med att äta frukost och trängas i butiken för att köpa det sista till julafton. Mycket folk, trångt på parkeringen men det gick snabbt ändå. När det gällde snön, det var verkligen inte mycket som kommit. Dessutom var alla bil och gångvägar saltade så de lyste helt svarta. Snötäcket kan väl beskrivas med att det var ungefär som florsockret som man pudrar över semlorna. Inte mycket alltså men ändå. Tog en bild med mobilen från köksfönstret …
Den bilden får avsluta det här inlägget. Från och med juldagen kommer jag att bli osynlig i bloggvärlden så det kommer inte att komma några kommentarer från mig då. Orsaken är den vanliga, jag ska skriva min årskrönika och den brukar bli mastig. Men, det är årets viktigaste inlägg till mig själv då jag printar ut den och sparar som en årsbok. Många böcker har det blivit genom åren och jag brukar roa mig med att plocka fram ett år då och då och läsa om vad som hände.
Klockan närmar sig lunch och jag ska sätta igång med att damma, lägga på juldukar och pynta … eller fortsätta pynta, jag har börjat så det är inte allt för mycket kvar. Granen tog vi in igår och satte i ljusslingorna men klär den gör vi inte förrän ikväll. I eftermiddag ska skinkan in i ugnen och vid midnatt ska den traditionsenligt smakas av samtidigt som vi, också traditionsenligt, lyssnar på Jussi Björling när han på P4 hälsar julaftonen välkommen med ”O Helga Natt”.
Ute är det fyra plusgrader, mulet men … vindstilla! Just vindstilla är något vi inte har ofta nu för tiden. Tycker det blåser jämt så när vinden håller sig borta gäller det att njuta. Vad har hänt sedan senast då? Ja, ärligt talat inte mycket men den 24 november var jag i varje fall och tog sprutor, en i vardera armen. Influensavaccin i den högra och vaccin mot pneumokocker i den vänstra. Hade tänkt ta Covid också men det var det brist på och därför gavs det bara till de i riskgrupp så jag fick inget. Lika bra var det för då fick jag äntligen ändan ur vagnen och fyllde på vaccin mot just pneumokocker. Efter vaccinationen tog vi en promenad vid vattnet bort mot gästhamnen. En väldigt vacker höstdag var det och jag halade upp mobilen och tog en bild …
Två dagar senare, den 26 november tog vi morgonpromenaden nere vid vattnet vid koloniområdet. Hade inte systemkameran med mig men fick ändå en ganska stämningsfull bild med mobilen när solen var på väg att bryta igenom molntäcket ,,,
Jag håller mig kvar i november. Den 29 november, tog vi lunchpromenaden vid Tveta. Jag tog inte systemkameran med mig för det var så väldigt blåsigt men när vi kom dit så var det ändå väldigt fina speglingar i vattnet. Orsaken var att det låg ett fint lager med is under vattenytan. Det fick bli lite bilder med mobilen igen.
När man ser den gröna gräsmattan är det svårt att föreställa sig att det var 1:a advent dagen efter …
På vissa ställen syntes isen …
Den lågt stående solen skapade ett vackert ljus …
Här syns en hel del av isen …
Sista bilden jag tog var i motljus och det gav en känsla att det nog faktiskt snart var 1:a advent …
Så gick vi in i den första vintermånaden och den 1 december. Återigen åkte vi till Tveta för lunchpromenaden och jag velade om jag skulle ta med systemkameran eller ej. Men precis när vi skulle åka började det regna och då fick den stanna hemma. Vilket jag djupt ångrade …
När vi kom dit var allt gråmulet och trist och det regnade. Men så plötsligt hände det fantastiska. Solen bröt igenom och fram kom den mest fantastiska regnbåge jag sett. Den kastade speglingar i vattnet och det var nog det som gjorde effekten. Hela landskapet blev färgat av regnbågens färger. Svårt att förklara men både husse och jag var helt fascinerade. Lucy däremot brydde sig inte utan fortsatte att nosa sig fram 🙂
Som sagt, systemkameran låg hemma men mobilen var ju med som tur var. Tyvärr är det vidvinkel på mobilen så det gick inte att komma så nära som jag ville. Det går heller inte att zooma (bilderna blir jättekonstiga) så det här är de bilder jag lyckades ta den dagen …
Som sagt, hela landskapet färgades av ljuset från regnbågen …
I nästa stund var molnen mörka igen men regnbågen lyste …
Då det inte gick att zooma med mobilen gjorde jag ett försöka att beskära en bild ganska kraftigt. Resultatet blev väl så där men det flödande ljuset syns i varje fall …
Många bilder blev det men jag kunde inte låta bli …
Nu börjar det avta …
Nedan … återigen en bild där jag beskurit bilden efteråt …
Sista regnbågsbilden! Här är den magiska stunden på väg att lösas upp och försvinna …
Sista promenadbilden i inlägget får bli från lunchpromenaden idag, den 4 december. Mulet men som jag skrev tidigare, vindstilla vilket naturligtvis måste dokumenteras …
Amaryllisstatus
Då var det dags att rapportera lite om status när det gäller mina översomrade amaryllisar. Jag kommer att repetera olika datum då det är bra att ha allt samlat på ett ställe för att veta till nästa år.
Lökarna från julen 2024 (även om många blommade efter jul) lät jag stå i fönstren och gav vatten och lite näring när jag vattnade andra krukväxter. Lökar som inte såg något vidare ut slängde jag.
Den 9 september tog jag upp dem ur krukorna, tog bort all jord och lade dem sedan i papperspåsar ordentligt uppmärkta med namn. De fick nu stå i ett rum där det var ca 18-20 grader. Idealiskt hade varit att direkt lägga dem kallt men det hade jag ingen plats till.
Den 10 oktober fick lökarna flytta ut i uterummet där det nu var en medeltemperatur på ca 10 grader.
Den 10 november tog jag in lökarna från uterummet för nu skulle de ”väckas”. Jag lät dem stå med rötterna i vatten i dricksglas eller liknande och var noga med att inte löken snuddade vattnet.
Den 11 november planterade jag lökarna i vanlig planteringsjord. Lämnade halva löken ovanför jorden, vattnade försiktigt så att jorden blev genomvattnad. All vattning efteråt har skett på fatet och inte förrän jorden varit helt snustorr. Lät krukorna stå på fönsterbrädorna över elementen så att de skulle få så mycket värme som möjligt.
Så långt så bra. Men … och det är ett viktigt men. Jag frångick en sak som jag alltid brukar göra. Jag brukar göra pappersstrutar av vanligt printerpapper och sätta över löken så att den får stå lite mörkt. Jag kan direkt säga att det var av ren slöhet. Jag tänkte att ”det går säkert bra ändå”. Efter två och en halv vecka hade fortfarande inte någon knopp visat sig och då bestämde jag mig för att sätta över strutar på lökarna. Så här ser några av dem ut …
Och idag, den 4 december när jag synade lökarna ordentligt såg jag att det äntligen börjar komma knoppar. Om det beror på strutarna vet jag inte men så här lång tid har det aldrig tagit för lökarna att visa sina knoppar så jag tror att det kan vara det. Och det bästa av allt. Mina favoriter ‘Picasso’, ‘Amorice’ och ‘Tosca’ har nu alla knopp, plus några ytterligare, bland annat ett par röda.
Det var alltså amaryllisstatus så här långt. Fortsättning följer.
Som avslutning lägger jag ut ett par bilder på just mina tre favoritamaryllisar. Bilderna är tagna i januari i år då de blommade som bäst:
‘Picasso’ (bilden tagen den 10 januari 2025)
‘Tosca’ till vänster och ‘Amorice’ (bilden tagen den 13 januari 2025)
Och det var väl allt. Klockan är strax 17 och det är becksvart utanför fönstret. Om en stund ska jag ta med mig Lucy på dagens tredje promenad. Men innan dess så avslutar jag som vanligt med att önska er alla …
En fin avslutning på veckan och en fin helg! På söndag tänder vi det andra adventsljuset! 🕯🕯
Vi har fått besök av vinter. Det har varit 10,5 grader som kallast och riktigt bistert. Man är ju inte riktigt van med kylan just den här tiden på året. Lite snö kom det här igår också men inte alls mycket, ett par cm kanske. Men väldigt mycket mer i andra delar av Sverige. Och snövarningar ligger ute för eftermiddagen i bland annat Kalmar län där det varnas för att kunna komma upp mot 30 cm. Och under natten har tydligen många suttit fast i trafiken i närheten av Söderhamn. Men det var egentligen inte det som inlägget skulle handla om. Kylan har gjort att det skapats vackra frostmotiv i naturen och jag gick ut här om dagen för att ”rama in” några av naturens konstverk med hjälp av kameran …
Jag hittade en klematis med frostig frisyr …
Solen lyste genom några frostiga hortensiablommor och gav dem ett guldskimmer …
Alla bilder behöver väl inte vara skarpa? …
Ett ensamt blad som fortfarande klamrar sig kvar …
… och ytterligare ett …
Några av de sista rosbladen lyser upp med sina vita pälskragar …
Med risk att vara tjatig … några ytterligare rosblad …
Så sänkte jag blicken mot marken istället. Där hittade jag riktigt vackra tavlor med solbelysta löv, frostigt gräs och annat …
Letade specifikt efter lönnlöv och hittade flera tavlor …
Höjde blicken för att fånga den frostiga skogsvägen …
Allt behöver inte vara klätt i frost för att vara vackert. Röda bär mot en blå himmel kan vara minst lika vackert …
De övre löven har gett det undre skydd för frosten …
Rött mot blå himmel igen …
Det var den sista soliga bilden. Dagen efter, den 19 november hade isen lagt sig på sjön Måsnaren …
Och det fick bli den sista bilden i detta frostiga inlägg. Det är mulet och blåser en lite småkall vind. Snart dags för lunch och lunchpromenad. Med detta återstår som vanligt bara en sak och det är att önska er alla …
En fin torsdag! Var försiktiga om ni ger er ut på vägarna …
Alla bilder (där inte annat anges) har tagits av mig. Du får gärna låna bilder men då vill jag att du länkar tillbaka till mig. Skicka gärna också ett mail och tala om att du lånat bilden, det är alltid trevligt :)
Anita
Anitas blogg ... De fyra blomsterhaven 
