Ny EU-budget: mera pengar och ökad makt till kommissionen*

EU-kommissionens förslag till ny sjuårsbudget har fått hård kritik för stora nedskärningar i jordbruks- och regionalstöden samt för att den ger större makt till kommissionen och nationella regeringar på bekostnad av Europaparlamentet och regionerna. Det är knappast troligt att budgetförslaget går igenom utan kompromisser på dessa punkter. En stor del av stöden föreslås bli resultatbaserade…

Läs vidare

Mitt debattår 2025: Kulturkanon, Ojämlikhet, Skatter och Ukraina.

Under 2025 har jag publicerat ett antal svenska artiklar om samhällsekonomi. I detta inlägg går jag igenom artiklarna och vilken respons de fick — och inte fick — i debatten. Artiklarna spänner över olika ämnen: förmögenheter, global ojämlikhet, skatter, kulturkanon och Ukrainastödets finansiering. Samtliga artiklar länkas nedan men kan också läsas på min hemsida (om betalvägg begränsar). 1. ”Hur Sveriges superrika har förändrats sedan 1983”, Affärsvärlden 250425Mätt per capita ligger Sverige i global toppklass sett till antalet dollarmiljardärer. Vad sifforna säger om samhällsutvecklingen kräver jämförelser över tid. Vilka förändringar går att se sedan en av Affärsvärldens allra första listor från 1983 -…

Läs vidare

Ekonomikanon #5: Industrilandskapet i Norrköping (Basindustrin)

I en serie inlägg går Ekonomistas igenom Sveriges ekonomiska kulturkanon som presenterades i regeringens kanonutredning. Industrilandskapet i Norrköping gestaltar hur industrin omformade Sverige – ett arv av arbetsliv, innovation och samhällsbygge. Vårt ekonomiska kulturarv är en del i kulturkanon (SOU 2025:92), vilket beskrevs i ett tidigare inlägg. Tio verk som fångar in vår samhällsekonomi och dess historiska sammanhang. Verken är dokument, urkunder eller platser att besöka som representerar bredare företeelser och utgör fönster för vidare utforskning. Det femte verket i ekonomikanon är industrilandskapet runt Motala ström, en samling ståtliga fabriksbyggnader från det sena 1800-talet då Norrköping var landets största industristad.…

Läs vidare

Svenska hushålls skulder är inte för höga: Se på soliditet och likviditet, inte skuldkvoten

Svenska myndigheter och internationella organisationer hävdar ofta att de svenska hushållens skulder utgör ett hot mot finansiell och makroekonomisk stabilitet, med hänvisning till en hög skuldkvot (skulder i förhållande till inkomst). Men skuldkvoten är en dålig indikator för att förutsäga framtida kriser. I stället måste man se på aggregerade och individuella data om hushållens soliditet (skulder i förhållande till tillgångar) och likviditet (skuldbetalningar i förhållande till betalningsförmåga). Soliditeten och likviditeten för hela stocken av bolånetagare är dessutom av mycket större betydelse för stabiliteten än situationen i flödet av nya bolånetagarna. Eftersom soliditeten och likviditeten är god är svenska hushålls skulder…

Läs vidare