1. |
Vid Terminalen
02:28
|
|||
|
Vid terminalen står vi två
Våra väskor är tunga av liv och av sorg
Det visslar ur lövverken,
Ett tyst ensamt farväl
För en av oss ska fara
Tårar faller, men ingen ser
Livet tar, sliter, drar, och döden ger
I skuggan av minnen vi en gång bar,
Dit solen ej längre når in...
Vid terminalen, där vägarna tar slut
Lämnar vi det som var
|
||||
2. |
Nådens år
07:06
|
|||
|
Vi vilar i nådens år, I gravens kalla djup.
Vi vilar i nådens år, i gravens kalla djup;
som rötter ska vi slingra oss under jord.
Vi vilar i nådens år, i gravens kalla djup;
ingen dröm och ingen vetskap,
ingen leda och ingen strid
Aftonstjärnor väntar tills malörten har spätts.
I röda hav till intet vi arma få ha letts,
vi arma få ha letts.
Morgonstjärnor väntar tills malörten har spätts.
I röda hav till intet vi arma få ha letts,
ja vi arma få ha letts.
Vi vilar i nådens år, i gravens kalla djup;
som rötter ska vi slingra oss under jord. Under jord!
När dagsljuset stundar som regn från gråa skyn,
efter nattens varma sveda och trenne dagars tunga ok,
ska vi riva oss upp ur marken likt gräs.
Men nu står jag här ensam med bara minnen och tårar kvar -
och jag kan ej längre förnimma ljudet från dina andetag...
nej de är mig fördolda i glömskans dal.
Min käraste älskade... Dig jag givit mitt liv i oändlighet.
Väntar du mig där, i vilan?
Väntar du mig där, i vilan?
Min käraste älskade… Dig jag givit mitt liv i oändlighet.
Väntar du mig där?
Väntar du mig där?
|
||||
3. |
||||
|
Vem ska välva gravvård över vår syster kär?
Där hon ligger i purpur, så långt bort
men ändå så när
Ven väver en sång utav toner som ej längre finns?
Och sjunger den över en kropp
som ej längre andas.
Som gjuten i vax, där livets ljus ha gett ut...
Och röken har stigit upp till himmelens valv.
Vem? Vem ska nu välva gravvård över vår syster?
Där hon ligger i purpur, så långt bort
och ändå så när.
Vem väver en sång utav toner som ej längre finns?
Och sjunger den över en kropp
som ej längre andas.
Vi står där nu alla över en kista av snö -
den faller som flor över träden,
och korparna ska skria.
|
||||
4. |
Sjögrav
05:21
|
|||
|
Där står en grav djupt uti Nordsjö famn,
ett ensligt tempel djupt i det svarta vann.
Där står en grav djupt under sand och sten,
Där sover ännu stilla de sälla ben.
Där står en grav djupt uti Nordsjö famn,
en sång av salt och strömmar av det vita kalk.
En stilla sång ringa ensam under sand och dy,
en minneslund vävd av drömmar och av knotor -
Av knotor, de vita knotor!
Någon aska finner du där inte,
För dit in har elden aldrig nått.
Några sånger kan ej däri höras
ifrån dem där som i döden gått.
Någon nekrolog du finner där ej ristad,
Ty dit in har aldrig bläcket nått.
Något ord kan ej där längre höras
ifrån dem där som i döden gått.
Ovan gungar nu den roderlösa båten,
utan åror och utan någon kurs.
Över graven där djupt ner i Nordsjö famn,
där de ännu sover stilla under dy och damm
|
||||
5. |
The Harrow
04:35
|
|||
|
Brace, oh all-encompassing harrow
Chain this my sorrow to thy endless grasp
She sleeps in the heart of the earth,
hidden away for the aeon of rest
Held in chains made from my bones
A wielder of the sign of the ancient gate
Long-forgotten and hollow,
deep in its cunning is the dreamless sleep
No hell shall burn below us,
no sky above us blaze,
The lace of worm and earth,
shall see the flesh to rest
Oh mariner, i see thee
strung up in the rigging,
a noose from seven sinew,
braided in with golden ore
Oh brazen, I see thee
a spider from out of the sepulchre
roll off the tongue
he the venomous one
|
||||
6. |
Ilios
05:40
|
|||
|
Made brazen by winds crystallized
The sallow skin pale as on the precipice
Held in the chains of a waking Dream
I nock the Arrow of my oldest friend
to halt the flow of time
to halt the frost and rime
and yield to the beckoning sea
and sleep on the flowing reed.
There I shall be at rest,
There I shall be at rest.
Waiting in rage over centuries
of decaying waste
Oh to dredge the urban filth
from off the Surface of the ground
Marching in columns of smoke
guided by leaking infection,
no solace in sight,
just a nightmare from the center of the self
Darkening visions
horizons spun and woven from sinew
and skin made to leather
in the gallow light, in the gallow light
Have you come for me?
I am ready! out here in the trenches…
Burn the fodder and fire unto oblivion
set them ablaze! set them ablaze!
Tears of Ilios from out of the firmament crawling
burn the flesh, burn the skin to leather.
|
||||
7. |
||||
|
I natt svävar änglar vid din sängkant
Och snart så knackar någon på din dörr
Men ändå tycks du ha det ganska ensamt
Din tid är slut men allt är som sig bör
Jag hoppas dock du inte känner ängslan
Inför din färd till fjärran horisont
Somt är ledsamt somt är glatt i livet
Din skjorta ren som snö men är din själ lika vit
Jag sitter här i nattens sena timme
Men tror ej att jag är till större tröst
Jag sköter en maskin som sprider ånga
Den skänker lindring åt ditt sjuka bröst
Jag undrar om du sover eller tänker
Och om du tänker vad du tänker på
Din matta blick som söker morgonljuset
Har mist sin ungdoms glans och din hud är grå
Jag hoppas att du skådat stora vatten
Och att inte livets minnen mist sin färg
Jag ser din ande flyga ut i natten
Ut från ett enskilt rum på Sabbatsberg
Jag sitter hopplöst hjälplös vid din sida
Men känner tjusningen som döden har
Ett paradis där ingen människa lider
Jag är ej rädd att följa men min ungdom får mig att bli kvar
|
||||
8. |
Avfärd
01:41
|
|||
If you like Gravvård, you may also like: