Jump to content

Internet

Di Wikipedia, e ensiklopedia liber
Image E artíkulo aki ta skirbí na ortografia di papiamentu. Lo ta apresiá si por mantené e artíkulo aki na estilo di papiamentu.
Internet
Image
Mapa parsial di internet (2005). Kada liña ta representá un laso entre dos IP-ádres.
Image
Aksesibilidat pa ku e uso di internet mundialmente (2016)

Internet ta un sistema global di retnan di kòmpiuter interkonektá ku ta usa un sèt di protokòl pa internet (TCP/IP) pa permití komunikashon entre aparato i retnan.

E internet ta deskribí komo un "ret di retnan" pasobra e ta konekta diferente tipo di ret, manera retnan privá, públiko, akadémiko, empresarial i gubernamental. E retnan aki por ta chikitu òf global den embergadura i ta konektá pa teknologia elektróniko, wireless ("sin waya"), i di retnan óptiko. Internet ta ofresé vários servisio di informashon, manera World Wide Web (WWW), karta elektróniko, diskushon di grupo, IP-telefonia, medionan di streaming, i interkambio di fail.

E orígen di Internet ta data for di investigashon ku a permití time-sharing (esta; mùltiple usuario ta usá un kòmpiuter na e mesun momentu) pa ku rekursonan di kòmpiuter i mandamentu di dato den unidatnan chikitu, konosí komo packet-switching ("suichmentu di pakete"). Den añanan 1970, e ministerio di defensa di Merka (DoD) a finansiá investigashon via e agensia di Defense Advanced Research Projects Agency (DARPA). Konhuntamente ku investigashon na universidatnan na Merka, Reino Uni i Fransia, a kondusí na e desaroyo di reglanan di komunikashon ku a hasi posibel pa konektá diferente retnan.

Internet no tin un solo gobernashon sentralisá den e implementashon teknológiko i ni pólisa pa akseso i uso. Kada ret konstituyente ta sèt su mesun pòlisa. Sinembergo, algun sistema klave ta wòrdu kordiná pa organisashonnan internashonal. E Internet Corporation for Assigned Names and Number (ICANN; "Korporashon di Internet pa Nòmber i Numbernan Asigná") ta manehá e sistema global di Internet Protokòl adrès (IP-adrès) i nòmbernan di dominio. E Internet Engineering Task Force (IETF) ta standarisá i mantené e protokòl tékniko usá riba internet.

Na 1990 e WWW a wòrdu kreá dor di e sientífiko britániko Tim Berners-Lee na e organisashon oropeo CERN na Suisa.

Terminologia

[editá | editá fuente]

E palabra internetted a wòrdu usá desde 1849, kaminda e tabata nifiká "interkonektá" òf "wef den otro". E término Internet a aparesé na 1945 den un manual di operadó di radio publiká pa e Departamentu di Guera di Merka. Na 1974, el a wòrdu usá komo un forma korto di internetwork. Awendia, internet ta referí mas komunmente na e sistema global di retnan di kòmpiuter interkonektá, pero e por referí tambe mas generalmente na kualke grupo di retnan konektá.

E palabra Internet tin bia ta wòrdu skirbí ku un lèter mayúskulo, pero e uso aki a bira ménos komun. E uso di lèter mayúskulo tambe a wòrdu usá pa distinguí e Internet global for di retnan mas chikitu òf privá. Sinembargo, hopi publikashon, inkluyendo e AP Stylebook for di 2016, ta rekomendá pa usa e forma di lèter minúskulo den tur kaso. Na 2016, e dikshonario ingles di Oxford a raportá ku internet a wòrdu skirbí ku lèter mayúskulo den 54 porshento di instansianan, den un estudio di fuentenan imprimí i online.

E términonan internet i World Wide Web hopi bia ta wòrdu usá komo si fuera nan ta nifiká e mesun kos. Por ehèmpel, hende ta bisa komunmente ku nan ta "riba internet" ora nan ta mira wèp páginanan den un wèp browser. En realidat, World Wide Web, òf e Wèp, ta solamente un di vários servisio ku ta operá riba Internet. E ta konsistí di un kolekshon global di wèp página, dokumento, i otro rekursonan ku ta konektá pa medio di hyperlink i aksesibel via URL.

Islanan ABC

[editá | editá fuente]

Kòrsou tin varios kompania local di internet inkluyendo OneNet (UTS), Mio i Scarlet. Proveedó di internet na Aruba ta SETAR i Digicel i na Boneiru Telbo.