Syul
| Syul | |
|---|---|
| villes spéciales, ville de plus d'un million d'habitants, tamdint, mégapole, métropole, plus grande ville, capitale nationale | |
| Asakud n ussrsl nɣ isllwi | 6 Yunyu 1395 |
| Pseudonyme | 首爾 |
| Ism amaddud | 서울특별시 |
| Ism ɣ tutlayt taẓuṛant | 서울 |
| Transcription API | səˈul |
| Nommé(e) en référence à | capitale |
| Gentilé | 서울 시민, Seoulite, Séoulien, Séoulienne, Seulano |
| Tutlayt tamaddut | coréen |
| Tamnẓawt | Asya |
| Tamazirt | Kurya n iffus |
| Tamaẓunt n | Kurya n iffus |
| Tamaẓunt | Jung-gu |
| Asdɣr amssugur | Kurya n iffus |
| Agmmaḍ akudan | UTC+09:00 |
| Lieu | Région de la capitale de Séoul |
| Enclavé dans | Gyeonggi |
| Umlan Ifnɣakaln | 37°33′36″N 126°59′24″E |
| Poste occupé par le chef de l'exécutif | maire de Séoul |
| Chef ou cheffe de l'exécutif | Oh Se-hoon |
| Tanbaḍt tamzzgart | Gouvernement métropolitain de Séoul |
| Assemblée délibérante | conseil municipal de Séoul |
| Iga yan ugmam ɣ | réseau des villes créatives UNESCO, Fédération mondiale des villes touristiques |
| Issar iwtta d | Gyeonggi, Incheon |
| Remplace | Keijō |
| Tutlayt ittusmrasn | coréen |
| Code postal | 01000–01200 |
| Asit amaddud | https://english.seoul.go.kr/ |
| Ablug amaddud | https://blog.naver.com/haechiseoul |
| URL de syndication de contenu | http://www.seoul.go.kr/main/rss.xml |
| Hashtag | Seoul, 서울 |
| Aɣzuz | flag of Seoul |
| Symbole officiel | Ginkgo biloba, Forsythia, pie bavarde |
| Caractérisé par | ville prédominante |
| Histoire | histoire de Séoul, timeline of Seoul |
| Catégorie liée | Category:Seoul-related lists |
| Portail de données ouvertes | Public data for all Seoul citizens |
| Économie du sujet | economy of Seoul |
| Date de première mention écrite | 4e siècle av. J.-C. |
| Indicatif téléphonique local/régional | 02 |
| Catégorie pour la citoyenneté d'honneur de l'entité | Category:Honorary citizens of Seoul |
| Catégorie pour cartes géographiques | Category:Maps of Seoul |
![]() | |
Syul, niɣ d s ma igan amaddud Tiɣrmt Tamaynut n Syul, tga tamaẓunt d tɣrmt akkʷ imqqurn ɣ Kuria n Iffus. Tamnaḍt n Syul, a ɣ tlla tmazirt n Jyunggi d tɣrmt n Incheon, tuman tga tis kkuẓt ɣ umaḍal ɣ tdmsa tamiṭṛubulitant ɣ usggʷas n 2014, tiɣrdin n Tokyo d Nyuyurk d Los Angeles, tamu uggar n uzgn n imzdaɣn n Kurya n Iffus. Mqqar lkmn imzdaɣn n Syul 10 mlyun, ssntin ad ttidrusn sɣ 2014, llan ɣilad 9.97 mlyun ɣ 2020. Syul tga adɣar n tnbaḍt n Kurya n Iffus.
Amzruy
[ssnfl | Snfl asagm]Amzruy n Syul ikka d tiɣrdin n usggʷas 18 dat n tlalit n Lmasih, lliɣ tt inn tssrsl tamtti n Baekje igan yat sɣ kraḍt tgldiwin n Kurya. Ɣ wakud n tgldit n Joseon, tettyawmla Syul is tga tamaẓunt tamaddudt n tmazirt, ifrg tt ugadir n Syul. Ɣ zikk tasut tis 20, tettyamaẓ Syul ɣ ufus n Ujabun, tettyawsmma "Jyugsyung." ɣ yan wakud, Imnɣi icddan n Kurya imgr id iman ur d imikk, tiɣrmt ad tnnstm nit. Macc, sɣ wussan ann tssn tɣrmt yan wallas ifdudin n tbnnayt nns, d yan usɣrm immrarn.
Tadamsa
[ssnfl | Snfl asagm]Syul tga tiɣrmt akkʷ ittyawzdaɣn ɣ Asya, d tis snat ɣ umaḍal s tudrt ifulkin sɣ dar Arcadis ɣ 2015 d yan GDP per capita (PPP) s ma yaẓn i 40,000 n idular. Gis 15 n tdrawin mqqurnin imaḍlann s wayda, zun d Samsung, LG, d Hyundai, lan ansa nnsn ɣ Tmnaḍt taẓṛfant n Syul, gis issal itiknulujiyn imagrn, zun d Gangnam d Digital Media City. Syul tumẓ taskflt tis sat ɣ Global Power City Index d Global Financial Centres Index, tga yan sɣ smmus idɣarn zwarnin da isnubgn igrawn imaḍlann. Tiɣrmt tsnubg ula igitn mqqurnin zun d urarn n Wasya n 1986, d wurarn n unbdu n 1988, d G20 d ccayf n Syul n 2010.
Tiɣrmt
[ssnfl | Snfl asagm]Syul tucka d ɣ yan udɣar adraran ɣ llan isuyas iwrarann, s udrar n Buxan illan ɣ yir n iẓẓlmḍ. Ɣ ugns n Syul llan smmust n idɣarn kcmnin ɣ UNESCO taysi n umaḍal: Ibrgmmi n Cangdyuk d ugadir n Hwasyung d uẓallu n yungmyu, Namhansanseong, d iṣmḍal Igldann n tgldit n Jusyung. Ɣilad, Syul tssugga yan usfdudi ɣ tuṣka tatrart, s idɣarn imaynutn zun d agʷddim n N Syul , 63 Bwildin, agʷddim n Lotte World Tower, asarag n Dongdaemun Design, Lotte World, agʷddim n tsbbabt, COEX, IFC Sywul, d Parc1. Syul ittyawfka as ism n "tmaẓunt tamaḍalnt n udiẓayn" ɣ usggʷas 2010... Tg daɣ tɣrmt ann yan issl anamur i uẓawan d ufjjij, d tmaguri n tdlsa, da d iḍin K-pop d Korean Wave (Taḍḍinga takurit) s tussna tamaḍlant.
Aẓuṛ n ism
[ssnfl | Snfl asagm]S tmyurt, Syul (서울) tga yan wawal agmazir, n tkurit (innzray d win tkurit tasininit) ism ad ar hlli isnamk "tiɣrmt tamaẓunt." Ɣayad af, ɣ uzmz n tgldit n Joseon, tiɣrmt tamaẓunt ifrgn n Hansyung (한성; 漢城) ar as ttinin mddn Syul. S ussmrs ittyawmyarn, imsfrawsn (Lmubaccirin) n ifransiyn ar ttinin i tmaẓunt n Joseon *Séoul* (/se.ul/) ɣ warratn nnsn, mayann af tettyara ɣassad *Seoul* s iskkiln ilatiniyn ɣ tutlayin yaḍnin
Dffir Imɣi Amaḍlan wis sin d tidrfit n Kurya, tiɣrmt taɣ ism nns n ɣilad.
Tunnunt
[ssnfl | Snfl asagm]Taykwandu ad igan tunnunt tagmazirt n Kurya, Syul ar dars tsnubg Kukkiwun, da daɣ ittyawssann ula s ism n World Taekwondo Federation (WTF), asntl imqqurn n tunnunt ad n Taykwandu ɣ umaḍal.
Igitn Imaḍlann
[ssnfl | Snfl asagm]Syul tsnmala Urarn n Wasya ɣ 1986, Urarn n Unbdu n 1988 d Paralympics n Unbdu n 1988. Tg yat sɣ tɣrmiwin da snubgnin Alkas n Umaḍal n FIFA n 2002 (s ma igan gud, Abaraz n Umaḍal n Syul isnmala unmuggar n uṛẓẓum).
