Sporrade av förra repan i sjöns makalösa resultat begav vi oss åter till sjön. 
Sett till dagens väder borde vi kanske stannat hemma.
När vi insett det gjorde vi det bästa av situationen.
Adam representerar här fiskemodet casual city sunday.
Lätt besvikelse efter en helt okej fajt.
Predatek på väg mot kvällstjänstgöring i ytterskärgården.
Robert med en s k gulgädda.
Vi har väl inte full koll på vad vi sysslar med egentligen. Men vi uppskattar motljuset.
Simon bär lite för mycket smycken för sitt eget bästa, men är bäst på att navigera så han får vara med ändå.
Helt bleke. I Norge.
Resans första hågäle.
Ulkens första kveite. En fisk som sätter igång något som aldrig kan hejdas.
Första försöket i Mörrumsån för vår del. Två saker vi gjorde fel var att vi (1) hade neoprenvadare mitt i sommaren och (2) att vår enda matsäck var ett sexpack folköl och en flaska Fernet.
Vi såg fantastiskt stora och många fiskar som vakade och var riktigt nära på varsin också.
Adams fajt med denna surstock i den strida strömmen var lång och hård. Innan vi återutsatte den tog vi en snabb bild.
Nedre delen av ån. Nedre delen av dagen.
Innan vi gick hem till vår stuga. Där väntade middag i form av ett paket grillkorv utan tillbehör, och en flaska Pernod. Mums!
Vid vissa skånska stränder kan man under våren få precis hur mycket horngädda som helst. På lätta grejer är det kul en timme eller så. Det närmaste fiska i en tunna man kan komma.
Lars körde militärmodet fullt ut.
En av alla snipor som fick hälsa på i båten.
Först står du där..
..sen simmar du där..
..och sen är du helt plötsligt i båten innan du får simma hem igen.
En min som redan innan fisket antyder oengagemang.
Vi kände viss hopplöshet men försökte ändå.
Konstigt nog hade Adam något riktigt stort som var framme och bet i hans mört.
