Bloggfia

Läser i gratis-tidningen Vi i villa om trädgårdsexpertens (tänk att kunna titulera sig så…) tips på vad man bör göra i januari, allt för att förbereda vårens och sommarens prunkande grönska. Beställa hem spännande blomsorter, börja driva upp tomat och purjolök, köpa hem snödroppar för att sedan kunna plantera ut dem… Och jag funderar över vad jag drog för lärdomar av min första vår/sommar med trädgård. Purjolöken blev väldigt god men var något tunn. Den var i det liv jag lever nu inte värd mödan – förså, plantera om, små plantlådor som tog upp alldeles för mycket plats i köksfönstren… Näe, jag återvänder till nya ambitiösa purjoprojekt när jag är cirka 47 år gammal.

Salladslöken kan jag då rakt inte rekommendera. Eller jag kan rättare sagt inte rekommendera mig själv att odla den. Det blev helt enkelt nada! Inte ens en tummetott. Vad jag gjorde för fel? Ja, det står kanske skrivet i stjärnorna. Väljer att skylla på för fuktig jord. Visst låter det ändå trovärdigt?

Morötterna då? De blev goda, så där som morötter är när man drar upp de direkt ur landet och käkar (jodå, jag brukar också ta bort jorden först). Men ack så små de blev… varför var det ingen som sa åt mig att sätta de rackarns eländiga yttepytteminimala fröerna lite tidigare?!? Jag väntade ju alldeles för länge, och den skulden tycker jag ni kan ta på er allihop, kollektivt. Inte kan det ha varit mitt ansvar i alla fall.

Ruccola… åh, vad det kändes lyxigt att plocka in lite god ruccola till middagssalladen! I så där två veckors tid. Sedan var den vips en halvmeter hög och blommade för fullt. Naturligtvis borde jag ha sått lite eftersom, inte sått för ett helt kompani på en gång. Borde ha kunnat räkna ut att vi inte skulle hinna äta upp den i den takt den växte! Kan tänka mig att pröva ruccola igen, men med nyss nämnda lärdomar i färskt minne.

Vanlig sallad. Hm, överskattad säger jag bara. Eller OK, sådde lite för tätt, tror det kanske var det. Ringblommorna blev ju fina förresten! Men jag plockade in alldeles för få buketter, glömde liksom bort det. Och rätt vad det var så hade de vissnat, tänk, det hade jag inte räknat med.

Vad mer hade jag? Just ja – sockerärter! Det är ju verkligen gott att rycka åt sig en ärtskida när de är så där halvsmå, krispiga och söta. Även där hann vi dock inte äta i samma takt som de producerades. Förstår inte egentligen varför inget fröföretag satsar på hälften så stora fröpåsar!! För mig hade det lätt räckt med en tredjedels påse till och med. Känns ju jobbigt när man har ”ävlats” (känner att jag aldrig har skrivit det ordet förut) med sådd, rensning och annat och att skörden sedan delvis förgås.

Så vad kan jag ge mig själv för experttips inför vårens och sommarens skörder? Hm, less is more kanske… Och jag ska satsa på drivbänkar! Jag kan väl inte påstå att jag räknar ogräsrensning som en hobby, vilket snabbt märktes i vår djungel till friland. Vi kommer inte ha något växthus till sommaren heller (längtar tills vi är framme vid den investeringen!) så det blir tyvärr inga egna tomater, vilket annars är typ det godaste av allt hemmaodlat. Morötter ska vi ha – men jag har hört att det finns några smarta remsor att lägga ner i jorden, istället för att försöka pillra med de där mikroskopiska fröna och sedan få gallra bort 75 % av morötterna.

Återkommer hösten 2012 med en utvärdering av årets (eventuella) grödor. Förmodligen inte med epitetet ”trädgårdsexpert” det här året heller.