Mitt debattår 2025: Kulturkanon, Ojämlikhet, Skatter och Ukraina.

Under 2025 har jag publicerat ett antal svenska artiklar om samhällsekonomi. I detta inlägg går jag igenom artiklarna och vilken respons de fick — och inte fick — i debatten. Artiklarna spänner över olika ämnen: förmögenheter, global ojämlikhet, skatter, kulturkanon och Ukrainastödets finansiering. Samtliga artiklar länkas nedan men kan också läsas på min hemsida (om betalvägg begränsar).…

Läs vidare

Ekonomikanon #5: Industrilandskapet i Norrköping (Basindustrin)

I en serie inlägg går Ekonomistas igenom Sveriges ekonomiska kulturkanon som presenterades i regeringens kanonutredning. Industrilandskapet i Norrköping gestaltar hur industrin omformade Sverige – ett arv av arbetsliv, innovation och samhällsbygge. Vårt ekonomiska kulturarv är en del i kulturkanon (SOU 2025:92), vilket beskrevs i ett tidigare inlägg. Tio verk som fångar in vår samhällsekonomi och dess historiska sammanhang. Verken är dokument, urkunder eller platser att besöka som representerar bredare företeelser och utgör fönster för vidare utforskning. Det femte verket i ekonomikanon är industrilandskapet runt Motala ström, en samling ståtliga fabriksbyggnader från det sena 1800-talet då Norrköping var landets största industristad.…

Läs vidare

Svenska hushålls skulder är inte för höga: Se på soliditet och likviditet, inte skuldkvoten

Svenska myndigheter och internationella organisationer hävdar ofta att de svenska hushållens skulder utgör ett hot mot finansiell och makroekonomisk stabilitet, med hänvisning till en hög skuldkvot (skulder i förhållande till inkomst). Men skuldkvoten är en dålig indikator för att förutsäga framtida kriser. I stället måste man se på aggregerade och individuella data om hushållens soliditet (skulder i förhållande till tillgångar) och likviditet (skuldbetalningar i förhållande till betalningsförmåga). Soliditeten och likviditeten för hela stocken av bolånetagare är dessutom av mycket större betydelse för stabiliteten än situationen i flödet av nya bolånetagarna. Eftersom soliditeten och likviditeten är god är svenska hushålls skulder…

Läs vidare

Slopa reavinstskatten? Nej – gör den rättvis istället

Nyligen föreslog Kristdemokraterna ett avskaffande av reavinstskatten på bostadsförsäljningar, med gradvis nedtrappning och ett slopande efter 16 års innehavstid. Detta är inget bra förslag och dess huvudmotivering om ökad rörlighet saknar starkt stöd i empirin. Men reavinstskatten behöver ändå effektiviseras genom att införa en justering för både inflation och förslitningskostnader. Reavinstskatten på bostäder är idag 22% och KD vill att den ska trappas ned med 2%-enheter per årligt innehav efter att bostaden har ägts i fem år. Efter 16 års innehavstid ska skatten slopas helt. Huvudmotiveringen är att skatten är en ”flyttskatt” och att reformen skulle öka omsättningen på bostadsmarknaden.…

Läs vidare