onsdag, januari 31, 2007

HCl

Januari i kombination med artificiellt klimakterie har så återigen stjälpt mig, tydligen. Jag vaknar vid fyrarycket och ligger sen och oroar mig ett par timmar, för studielånet (som börjar bli astronomiskt), tvättmaskinsavloppet, barnlösheten, ensamheten, tentan (jo, vi skriver en nästa vecka igen), meningslösheten, det idiotiska i att jag inte köpte bostadsrätt för några år sedan, gardinfrågan och det faktum att jag är så jävla full av mig själv.

Utan tvivel är man inte riktigt klok sa Tage Danielsson.

måndag, januari 29, 2007

Echo chamber

Eftersom jag känner mig helt tom, låg och hängig i största allmänhet försökte jag lägga in ett webbtest här (som jag plägar göra när jag inte har nåt att skriva om), men inte ens det ville sig, blogger gnäller på HTML-koden och jag orkar inte krångla. Hur som helst är jag "Seinfeld", om nån undrar.

Socialmedicin är inte så roligt det heller, matchar mitt sinne så vackert på nåt vis.

(Haha, nu när jag skrev in titeln kom jag att tänka på Rallygängets parodi på den låten, "Ecco-sängor" sjöng de med finsk brytning. Vad hände med dem, de var ju vansinnigt roliga emellanåt?!)

torsdag, januari 25, 2007

Balansboll

Och det blevo torsdag och ortopederna togo sig i den berömda reglerbara halskragen och tentan voro nu rättad och 20 poäng kirurgi I´ve got hemrodda och jag såg att det var gott.

(Eftersom balansteorin måste gödas så får jag meddela att jag inte fått tvättmaskinen inkopplad än och att min tvätthög börjar bli förbluffande stor, något ska man ju gnälla över. Sett ur ett kosmiskt perspektiv spelar det förstås ingen som helst roll)

onsdag, januari 24, 2007

Limbo med flipp

Jag klarade kirurgidelen. Jag klarade kirurgidelen utomordentligt skitbra, 88,5 %.

MEN! (Insert Tony Irving) Ortopederna, de förbenade ortopederna har inte rättat klart - en av dem har GLÖMT att hon har en tentafråga att rätta, och hennes man fick komma och hämta våra tentor hos kurssekreteraren igår. Någon annan, ryggkirurgen, har varit bortrest och får nu sitta på kvällarna och rätta, stackars liten, buhu. Sa vi respektlöst mot oss, vår tid och allt som krävs av oss i form av flitlistor, påskrifter och "kom 7.35 annars sticker din handledare och you´re on your own"? Ge oss inte en deadline om ni inte kan hålla den era puckon, för oss är det viktigt att veta om vi ska skriva omtenta eller ej!

Nu vet jag att jag låter sådär riktigt klimakteriesur och gnällig, och det är precis vad jag är. GnRH-analog i snart tre månader; jag är sur, har dålig hy och känner mig smällfet, vem behöver självmordsbombare, liksom? Släpp lös mig i valfritt land ni vill utplåna, bara.

Jag gråter så det skvalar åt tv-reklamen med hunden som sitter bunden i regnet (den grät jag iofs åt även innan den här artificiella menopausen, men nu gråter jag HEJDLÖST), jag bölar när någon får fin kritik i Let´s Dance (haja läget) och jag har vallningar som gör att jag kokar inuti Barba Röd (dunjackan, ni vet) trots -20 i Uppsala i gryningen.

I februari får jag sluta medicinera. Undrar om ortopederna rättat färdigt då?

söndag, januari 21, 2007

Status: Sur och insnöad

Det var värst vad det var svårt att få till tid och lust att skriva något här!

Jag var sjuk och därmed inte i plugget förra måndagen, och därför måste jag nu sätta mig och skriva en straffuppgift om företagshälsovården. Undrar om det är den enda utbildningen i världen där det är helt jävla omöjligt att vara borta en dag utan behöva betala för det mångfalt i efterhand?

Lite less? You bet.

tisdag, januari 16, 2007

Byrådirektör Ambidexter, om jag får be

Yours truly har skruvat ihop en ganska ful men förhoppningsvis extremt funktionell byrå, jag är så stolt! Hela livet förut har jag varit bortskämd med en extremt händig far som utfört alla dylika ting utan att jag ens behövt be om det, så mina erfarenheter i verktygsbranschen är minst sagt ringa. Verkar ju lite synd att slänga bort sån talang, man kanske skulle slå sig på ortopediandet ändå? (Fat chance)

Fick finfin hjälp med skrivbordet och nya billyn av Ikeaikonen himself, jag är välsignat omgiven av toksnällingar! K.G fixade barnvakt både fre- och lördag, trots att hon har mer än nog att göra själv, kvinnan packade lådor och packade sedan upp dem i en takt som var hisnande. Vanja och Lars kom förbi med en ljuvlig bukett inflyttningsblommor och innan Vanja drog på kalas släpade han, jag och K.G runt möblerna i vardagsrummet otaliga varv (det är svårt att få in en två- och en tresitssoffa på ett värdigt sätt i ett litet, avlångt rum som har i princip noll hela väggar), han hängde upp duschskynken och lampor och jag är så jävla tacksam för att jag har såna finingar i mitt liv, yes I am.

Skulle kunna gnälla lite om hur värden falerat på olika sätt kring den här flyttbusinessen, men jag känner mig för nöjd för närvarande för att orka solka ner det här i stort sett positiva inlägget, jag tycker jag har gnölat nog för ett tag.

måndag, januari 15, 2007

Que será será

O aj aj aj aj, buff. Hysteriska dagar har det varit den senaste veckan, och det är väl inte riktigt över än, men nu är jag åtminstone inne i nya lägenheten, den är superfräsch och fin och det blir nog jättebra tillslut. Det finns i princip inga garderober och idag fick jag panik och drog till IKEA, ett litet skrivbord, en byrå och ännu en Billy bidde det minsann.

Nu skulle man ju behöva vara ledig ett par dagar, men inte då, kursen i Samhällsmedicin startade idag, håhå. Min femveckorshostinfektion bestämde sig för att ta ett omtag i intensitet i helgen, det var ju faktiskt precis vad jag behövde. Vad ÄR det för oknytt som bara inte ger sig?!

Tentan, ja. Den var faktiskt hemsk, snacka om att man hade pluggat fel saker. Det var lite för bra att kursledningen hade lagt ut tio gamla tentor, hade man varit en liten smula listig hade man kanske kunnat räkna ut att de på det sättet skulle kunna sätta dit oss ordentligt genom att fråga om helt andra saker - för det var nämligen precis vad de gjorde.

Är ganska säker på att jag får skriva om ortopedin, förhoppningsvis inte kirurgidelen men det kan rent teoretiskt ha gått åt pipsvängen där också, beror på hur hårda de är, återstår att se.

Är för trött för att tänka mer på det, vi får besked den 24:e. Nån gång ska man ha sin första omtenta, kan lika gärna bli nu, what will be, will be.

måndag, januari 08, 2007

Änglamänniska

I morse när jag gick hemifrån med ångestklump i magen på väg mot Uppsala och praktiska provet, mötte jag brevbäraren utanför dörren. Fick i min hand ett kuvert med en handstil jag kände igen (bara en sån sak som en handskriven adress känns som en raritet nowadays). Så omtänksamt, gulligt och typiskt sötaste, sötaste Siv, genast kändes livet lite lättare! Tusen tack igen, älskade vännen, you made my day, det känns varmt i hjärtat av att det fins någon som du - och jag väljer outfiten till vänster, känns som gjuten för mig! ;)

Image

Praktiska provet var en bisarr tilldragelse, 19 stationer och fyra minuter på varje, när det var dags att byta blåste überprofessorn i ett jakthorn, och raskt skulle man rusa till nästa dörr bakom vilken det satt en läkare utrustad med protokoll på vilket man bedömdes. (Vissa satt inknökade i förråd och garderober och där befann de sig hela dagen och avverkade 76 kandidater var, inte direkt avundsvärt). Tut i hornet när det var dags att börja, tut igen när man skulle kasta sig iväg därifrån och tjo vad det förmodligen var livat om man inte behövde delta.

Vi har bedömt röntgenbilder, gjort hand-, rygg- och höftledstatus, palperat bröst, defibrillerat en docka, rektoskoperat en låda, skrivit remisser, diskuterat katetrar, valt utrustning för dränering av abscess, yrat om epiduralanestesi och lumbalpunktion, letat efter saker på en gipsvagn, slemmat med bedövningsgel på en ventrikelsond och...resten har jag nog glömt. Och jo, jag tycks ha klarat mig, prisa kosmos.

Tog modrens betablockarpiller som planerat, men eftersom jag fortfarande knappt får luft var jag tvungen att Symbicorta mig lite med Vanjas inhalator och jag antar att det ena tog ut det andra. Så mycket för min lysande idé att gå iskall och oskakande genom dagens evenemang, snarare snubblade jag genom det med handsvett, marinerad i adrenalin, med skrällande hosta och hela tiden det där satans jakthornet ringande i öronen.

Nu tentaplugg i dagarna tre, så utomordentligt ojippi! (Fast vi har det ganska mysigt, och ALLT är bättre än praktiska provet!)

PS. Jag har packat EN kartong. Ska man skratta eller gråta? DS.

lördag, januari 06, 2007

Supersize Mårr

Plugg 9 - 22.30. Vi åt grillkorv till lunch, pizza till middag, semla och smågodis däremellan. Iklädd expanderbar mysbyxa behöver jag inte låtsas om vad den typen av diet (och hormonbehandlingen!) har för effekt. Burp.

För övrigt hostar jag som förut, men det var väl ingen som hade trott något annat. Just nu har jag lite svårt att förstå att jag om en vecka kommer att ha genomgått (på måndag, HJÄLP!!!) ett 19-stationers praktiskt prov, skrivit en 20-poängstenta samt flyttat, men så är det tänkt.

Holy mackerel. Hur tänkte jag? Tänkte jag alls, och i så fall varför?

onsdag, januari 03, 2007

Sulcus radialis, my ass

Gjorde minsann ett gästspel i Uppsala på förmiddagsföreläsningarna, sen ville tack och lov mina partners in plugg också hellre åka hem och läsa, så det gjorde vi. Jag var superskakig i benen och svetten rann efter ryggen innan vi nådde tåget, min lilla överklassbakterie har tydligen satt sina spår och snott all kondis och ork, synnerligen ofint av den.

Ortopedi stod på menyn idag, dr K och jag satt i varsin soffa och påminde mest om Gråtande Barn när vi började inse hur försvinnande lite man minns, både från föregående terminer (anatomi, någon?) och denna. Gah! Otäckingen Vanja har ett minne som består av diverse byrålådor ur vilka han elegant och på beställning plockar fram strukturer jag glömde i samma ögonblick som anatomitentan var skriven. (Vid närmare eftertanke är han nog förlåten för den här gången - han köpte semlor åt oss idag.)

Undrar om man alltid kommer att känna sig som årtusendets (gråtande) fejk?

Image


Bild härifrån.

tisdag, januari 02, 2007

Finns i hemmet

Jaha, här sitter jag med min tvättade hals och min sönderhostade överkropp, trots att jag borde vara i Uppsala på obligatorisk traumaundervisning. (Jävla märklig schemaläggning, på min ära) Fick börja med Doxyfermrövgift (sic!) igår igen, en dags uppehåll föranledde att jag på nyårsafton och igår knappt fick luft. Nu väntar jag bara på clostridieinvasion men tror att jag kanske är något bättre rent luftvägsmässigt, ta i ett redwoodträd.

Gamla tentor, here I come.

Gah.