Året 2020

Ett annorlunda år. I början av året visst vi inget om distansering och pandemi-tänk. Hos oss här i Värmland fortsatte livet ungefär som vanligt. I början av året blev jag vinterbadare på riktigt. Visste nog inte vad trendig jag var... Verkar som fler än jag tagit steget. Man känner verkligen livet i sig! Du ångrar aldrig ett dopp!

Ett tidigt vårtecken är när det föds nya kalvar. Så underbart varje gång.

På våren vandrade jag en del på vandringsleden i vår skog.

Våren kom med tidig blomning. Vårt äppelträd blommade för första gången på 15 år! Efter lite beskärning, plantering av fler äppelträd, gödning och bin hos grannen.

Vi firade en student i familjen. En Corona-säkrad student. Ändå med buffé och trädgårdsfest.

Vi odlade en del grönsaker och det blommade i rundeln framför huset. Det var varma dagar med öppna fönster!

Honungsrosen levererade som vanligt. Åhhhh den är så ljuvlig, men blommar så kort tid!

Hade länge trånat efter en vas av vår Arvika-keramiker Joel Stuart Beck. Fann den till slut på finaste konsthantverksbutiken i Arvika...

Målade äntligen klart de vackra trädgårdsbänkarna som min granne byggt speciellt till vår trapp. Det här har varit min målbild sedan vi byggde trappen typ 2006. Ni som knarkar Gysingekataloger vet... Såg nämligen en bild på Gysinge på ockragula dubbeldörrar med två trädgårdsbänkar framför, (fast jag mindes att de var gula!) Till slut föll kulörvalet på Ottossons Thottgröna (lite mer dämpad än ren kromoxidgrön) Älskar dem!

Hösten rusade fram. Mycket jobb, mycket distans... Till slut var det jul igen!

Och lite lite snö föll över Värmland. Jag älskar snö och riktig vinter, så jag hoppas på denna...

Bloggen fick ett låååångt inlägg. Om 2020. Förlåt bloggen, jag har nästan glömt dig. Drömmer att jag ska uppdatera dig till ett snyggare och mer modernt typsnitt, men tid och ork finns inte. Kanske det inte finns några läsare kvar, men om Du finns, så önskar jag dig Ett gott nytt 2021. 

/ Mitt Egnahem - Anneli

Backa B&B- Stuga på landet

Tänkte berätta lite om hur vi renoverat huset som ligger bredvid vårt egna hus, det hus som vi nu hyr ut till övernattande gäster. Stugan är nästan identisk med hur vårt eget hus såg ut innan vi byggde ut det. Det kan man läsa om i detta blogginlägg. Alltså ett sk egnahem med en liten ladugård och ca 5 ha mark till. I Per-Albins Sverige under 30-talet, var tanken att folk skulle kunna flytta ut på landet och försörja sig. Man styckade av en bit mark från större gårdar, byggde ett hus och liten ladugård så man skulle kunna ha djur för självförsörjning. I våra trakter är husen väldigt snarlika, kök och kammare på bottenvåningen, samt två sovrum på en övervåning. En liten veranda på utsidan.

Detta hus blev tilläggsisolerat och fick en ny dörr på 70-talet. Veranda-räcket var målat i många lager, och på senare tid med plastfärg. Vi skrapade färg hela för-förra sommaren... och förra sommaren bytte vi ut ruttna delar och målade allt i vit linoljefärg bruten med 10% grön umbra. Kanske man använde helt kritvitt på 30-talet, men jag tycker personligen att den vita blir så "mjuk" och behaglig för ögat om man bryter med grön umbra. Med 2 % ser den vit ut vid 10% upplevs den lite mer varmgrå. Men intrycket känns ändå som "röd stuga med vita knutar"

Den bruna teakdörren målades i 100% guldockra. Verandaväggen var tidigare lite mörkare grön, nu blev den 100% kromoxidgrön. Jag tycker de två kulörerna passar bra till värmländsk granskog och hagar!

På sidan syns lite av nybygget som rymmer hall och badrummet jag visade i förra inlägget. Korgstolen fanns i huset, och kudden på är omklädd med rutigt linnetyg m "Gripsholms-rutan".

Värmland är så vackert just nu! Som en saga. Och igår var jag på en sagolikt bra föreläsning med Sara Bäckmo på Rottneros park, som inte ligger så långt härifrån. Åhhhh säger jag bara, vilken kvinna. Ännu vackrare i verkligheten, och SÅ inspirerande. Hon innehar liksom "StarQuality". Nu vill man bara gå ut i sin egen lite skamfilade trädgård och göra underverk!!! Eller i varje fall börja odla grönsaker på gräsmattan... Läs hennes blogg, se hennes Youtube-kanal.

Nu bor hon visserligen i Småland. Men blir ni sugna på att se sagolika Värmland och bo fint i vårt egnahem. Gå in och boka!

Nybyggt badrum

I det hus som vi kommer hyra ut fanns inget badrum inne. Badrummet blev i ett nybygge "runt hörnet" på det gamla huset. Vi flyttade ut det befintliga fönstret. Dörren är gammal, men kammarlåset nytt. Målad i linoljefärg i kulören 100% guldockra. Golvet är en rutig plastmatta. Kaklet är standardkakel 15*15, satt i sk "halvförband". Över kaklet lumppapp målat med linoljefärg i kulören 4502-Y. En vägg är helt i pärlspont. Speglar och gammal skolaffisch från loppis. Vill ni uppleva det härliga Värmland, så kom och hyr vårt fina hus! För fler bilder, kolla här. Vi kallar vårt hus för Backa B&B.

Tapeter!

I vårt eget hus har vi mest målade väggar. Äggoljetempera målat på lumppapp. Men i vårt "andra" lilla hus, som vi ska hyra ut, försöker vi spara så många tapeter det går. Det inbjuder också till att tapetsera de väggar vi måste förnya.

Denna tapet är en reproduktion av ett textilmönster ritat av Stig Lindberg. Blev så glad när tapeten kom. Denna bild ger inte tapeten rättvisa- färgerna är mycket "mildare" IRL. Det är små figurer som spelar instrument. Helt underbar! Den ska sitta i trapphuset med den röda trappan och det orangea plastmatte-golvet! Ni fattar.... det kommer bli en färgchock!!!

Den gröna tapeten heter "Dockekulla" (från Duros "Gammalsvenska"), och ska sitta som en fondvägg i kammaren. 

Dockekulla från Duro. Denna tapet, från Beta gård i Åtvid i Östergötland, imiterar en vävnad i gobelängteknik med ett  naturalistiskt tecknat lövverk är ett bra exempel på denna mönstertyp som introducerades i Sverige under 1800-talets senare del, men som behöll sin popularitet ett gott stycke in på 1900-talet. (från Duros hemsida)

Stig Lindberg är en av Sveriges mest älskade och inflytelserika formgivare under 1950-talet.
Mest känd är han för sin keramik och sina barnboksillustrationer, men han gjorde också flera textilmönster från 1940-talet och framåt i samarbete med NKs Textilkammare, under ledning av Astrid Sampe.
Stig Lindberg gjorde aldrig några tapetmönster, men nu finns några av hans populäraste textilmönster omgjorda för tapet.(Från Boråstapeter)

Denna retrotapet har vi sparat i köket. Säkert uppsatt någon gång på 70-talet.

Tapeter är kul!

1700-tals rullgardiner...

Funkar det i ett hus från 30-talet, renoverat med blinkningar åt sekelskiftet och med spår från 90-talet?

Visst, det fungerar alldeles utmärkt! Fördelar:

- Du behöver aldrig mer fundera på vare sig gardinbyten eller gardintvätt! Det är bara att minnas vilket arbete det var att få dit dem. Då slår du alla sådana tankar bort.

- Skyddar väldigt bra mot ljus OCH kyla (eller drag)!

- Snyggt och stilrent! Vilket ju förstås är en smaksak. 

Använd gärna ett tyg av god kvalitet och ett mönster/färg som du kan leva med länge. Eller förresten, jag har använt både dyr fin-kvalité och billigare tyg från det Stora Varuhuset. Så här flera år efteråt, syns ingen större skillnad på vare sig ljusäkthet eller slitage... Och det här med att hålla sig till de traditionella ränderna eller rutorna- det vore ju supercoolt att sy 1700-tals-rullisar i ett Marimekkotyg! Får jag fundera på...

Jag gillar dock mina ränder och rutor. Under åren har det kommit upp rullgardiner i många rum.

Men jag gillar också mina fönster helt Utan gardiner.

Detaljerna gör mycket för helhetsintrycket. Men det behöver inte vara "Gysinge-perfekt" (!). Man kan ta-vad-man-har: jag tycker detta linsnöre är så snyggt. Detta sålde jag i min byggnadsvårdsbutik, som vi hade på gården förut. Tror det finns hos Ovolin i Örebro. Traditionellt användes nog bomullssnören. Jag har köpt både i en vanlig sybehörsaffär och från Gysinge. 

Själva "kroken" eller beslaget som man fäster snöret i: en handsmidd spik-snyggt!, eller varför inte en upphittad gammal porslinsisolator (funkar perfekt att vira snöret runt!). Har också satt två små pyttekrokar i trådmodell, och virat snöret emellan. Min favorit! 

I tvättstugan: Gysinges bolsterrand i lin- och bomullsblandning. Vilken kvalitet! Känns faktiskt som detta tyg liksom står emot smuts- så tvätta inte innan du börjar sy! Då tror jag tyget blir mjukare och mindre motståndskraftigt. Röd-vitt är ju klassiskt, och andas lite Madicken-känsla tycker jag. Snyggt till den "varmgrå" pärspontsväggen (2502-Y uppblandat med lite vitt).

I tonårsrummet: Ett svartvit-randigt bomullstyg från Ikea. Lite kraftigare tyg, MEN inte "genomvävt". Ränderna finns alltså bara på framsidan. Detta syns ju tydligt på en rullgardin, men jag tycker inte det gör så mycket. Men det kan ju tålas att tänka på att en rullgardin bör vara mönstrad både på rät-  och avigsida. 

I "stor-rummet" eller vardagsrummet. Vitt tyg i hellinne. Dessa var jag lite orolig över, att de skulle bli solkiga och att de skulle gulna. Nu har de suttit här sedan 2004, och visst syns åren, men de känns fortfarande helt ok. 

I lillstugan: mitt favorittyg, Gripsholmsrutan i röd-vitt. Det är en kopia på ett 1700-talstyg, och i 100% lin. Ikea producerade detta tyg tidigare, men nu tror jag Move fortfarande säljer detta. Det var många år sedan jag lade ner min byggnadsvårdsbutik, men fortfarande ringer kunder och letar efter detta tyg. Här använde jag inte ringar i glas, utan smidesringar, från min nu nedlagda butik. 

I pojkrummen: En ruta i en "Gripsholms-kopia". Köpt i en vanlig sybehörsaffär. Med bomullsnören från Gysinge. Gysinge säljer hela "kit". Praktiskt. Deras glas-ringar är helt fantastiska.

Läs gärna detta gamla inlägg för att se hur jag gjorde när jag sydde... 

Vintertid

En ledig morgon. Tid för skogsturen, äntligen! Stigen går upp mot berget och ett utkikstorn. Utsikten är  är lika slående i alla väder. Den här morgonen var solen på väg upp. Det är kallt, krispigt och isen håller på att lägga sig på sjön.

Hösten har varit vacker-vacker, men hektiskt. Nytt jobb och studier har bidragit till att tempot höjts... Och då blir de här stunderna i skogen desto viktigare! Frost gör allt så vackert. På väg hem går jag förbi våra håriga kor. Frostnupna! 

Plötsligt ser allt så adventsfint ut. Granris på rundeln, som nyss såg så höststökig ut. Trefoten a'la Ernst som blivit tradition. 

Med lykta i! 

Och kransarna blev färdiga i tid till advent. Stommar i halm, kläs med lingonris, blåbärsris och lite busig lummer.

Julen kommer förstås, alltid. Vare sig vi är beredda eller inte. Men stress är ganska svårt att känna efter en tur i naturen! 

Nya vägar...

I änden av vår grusväg ligger ett alldeles underbart ostört litet hus. Det omges av ängar och skog. Ett gårdstun omges av ett boningshus, uthus och andra små byggnader. Det känns verkligen orört och oförstört. Den här våren har jag tagit cykeln hit många gånger. Vi har nämligen fått chansen att köpa detta ställe. Och det gjorde vi!

Lite tänkte vi nog bara med hjärtat. Skulle nämligen en dag vilja sitta där på verandan som en riktigt gammal gråhårig tant, dricka kaffe och klia på katten. Marken som hör till ligger alldeles bredvid vår mark, så våra kor får också större beteshagar. Japp! När vi nu NÄSTAN är klara med alla planer för vårt hus, så ger vi oss in i ett nytt projekt...

Tanken är att till en början hyra ut huset. Just nu är det ett väldigt "lantligt boende", eftersom det inte finns WC och dusch inomhus. Här är det utedass, och vaskning som gäller! Omgivningarna är underbara, med vandringsleder och sjöar i närheten. Och Värmland är verkligen vackert! 

Så är det någon som vill hyra ett litet hus i en värmländsk skog, och verkligen vill testa att leva utan vissa bekvämligheter, så passa på! Tanken är nämligen att det ska bli ett litet tillbygge så småningom. Med lite bekvämlighet- typ badrum! Tror den gråhåriga tanten skulle gilla det...

Annars gillar jag också tanken att lägga dessa funktioner i ett annat hus än boningshuset. Ladugården är helt fantastiskt välbevarad med små bås för kossor (tänk att ta ett bad där!)

Ska visa mer bilder inifrån en annan dag. Så kika in igen! Kanske bloggen har vaknat till liv.

Håller bara på att "försiktigt" (Puh!) fräscha upp några ytskikt med linoljefärg och äggoljetempera.