Papaya
| Papaya | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Växter Plantae |
| Division | Fröväxter Spermatophyta |
| Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
| Klass | Trikolpater Eudicotyledonae |
| Ordning | Kålordningen Brassicales |
| Familj | Papajaväxter Caricaceae[1] |
| Släkte | Carica |
| Art | Papaya C. papaya |
| Vetenskapligt namn | |
| § Carica papaya | |
| Auktor | L. |
Papaya (Carica papaya[2]) eller papaja[2] är en trädformad ört som tillhör familjen Caricaceae. Den kan bli upp till 10 meter hög och blommar i april till augusti. Dess stam förvedas aldrig helt. I toppen sitter en rosett med långskaftade, handflikiga blad. Den är tvåbyggare med han- och honblommor på olika plantor. Hanblomman är långskaftad och honblomman kortskaftad.
Frukten hänger i klasar under bladkronan. Den är brandgul eller gul som mogen, har ett laxköttsfärgat fruktkött, är söt, välsmakande och smörartad i konsistensen. Frukten är rik på A- och C-vitamin och har blivit en vanlig syn på frukostbrickor världen över. Den används också i exempelvis godis och glass. Frukten kan även ätas som omogen (då grönfärgad i fruktköttet), exempelvis tillagad som morot, zucchini eller pumpa.[3]
Papaya är en urgammal kulturväxt som odlades av indianerna långt innan européernas ankomst. Arten är inte känd i vilt tillstånd, men närstående arter växer i Central- och Sydamerika. Numera odlas papaya i alla varmare trakter och utgör ett betydelsefullt livsmedel.
Torkad saft från frukten kallas papain och utvinns genom att man skårar omogna frukter och samlar in det som samlas i skårorna. Papain innehåller proteinspjälkande enzym och används bland annat till att möra kött och som medicin vid matsmältningsbesvär. Inom industrin används papain för att motverka krympning av siden och ull.
-
Papayalöv -
Papayafrukter -
Papayaträd med omogen frukt -
Snittbild på frukten.
Se även
[redigera | redigera wikitext]- Papaya Coconut, hit från 1986 av den svenska pop- och countrysångerskan Kikki Danielsson.
Världsproduktion
[redigera | redigera wikitext]| Placering | Land | Produktion (ton) |
|---|---|---|
| 1 |  Indien |
5 989 000 |
| 2 |  Brasilien |
1 060 392 |
| 3 |  Mexiko |
1 039 820 |
| 4 |  Dominikanska republiken |
1 022 498 |
| 5 |  Indonesien |
887 591 |
| 6 |  Nigeria |
833 038 |
| 7 |  Kongo-Kinshasa |
213 769 |
| 8 |  Venezuela |
188 636 |
| 9 |  Colombia |
183 732 |
| 10 |  Kuba |
176 630 |
| Källa: UN Food & Agriculture Organisation (FAO)[4] | ||
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”papaya”. Encyclopædia Britannica. http://www.britannica.com/EBchecked/topic/441909/papaya. Läst 19 november 2010.
- ^ [a b] ”papaja”. ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/papaja. Läst 13 mars 2019.
- ^ ”Papaya”. www.miele.se. Arkiverad från originalet den 3 december 2021. https://web.archive.org/web/20211203073728/https://www.miele.se/konsument/840.htm. Läst 13 mars 2019.
- ^ FAOSTAT: Production statistics, crops.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Papaya.
