…saker som finns på mitt hjärta. Större ambition än så finns inte i den här anspråkslösa uppstarten av att stapla ned lite tankar. Här finns alltså ingen längtan att dela svala inredningsbilder, ”pimpade” cup-cakes eller att diskutera senaste reafyndet. Allt det där
är rätt kul. Men det krusar upp ett och annat på mitt hjärtas havslinje av helt annan karaktär. De där rörelserna formar den jag är. De jag möter. Det jag gråter över. Det jag skrattar åt.
Det är dock inte alltid de där hjärtetankarna lämnar huvudet, så att säga. De liksom dväljs där nere i havsdjupet utan närmare kontakt med vattenytan och riskerar sätta igång en mindre tsunami när de samlat nog kraft till det. Ja, det där kanske lät lite skrämmande. En lite mer vardaglig jämförelse då. Har Du någon gång känt det som att huvudet snurrar så av känslor, ord och tankemönster, att de med sprängande, tvingande kraft söker sin frihet? Har Du känt att tiden inte räcker till att formulera stressömtåliga hjärtefrågor och att huvudet istället börjar uppträda som en torktumlare, där reflektionsbanor centrifugeras tills det känns som hela huvudet ska svingas iväg…?
Nähä. Det kanske bara är jag då. Följ med mig ändå är du snäll, min vän.
Jag börjar väl spreta ner några ord här och där så får vi se om trycket lättar lite. Jag varnar Dig. They are not so glamorous, though. Mycket människa utlovas – väldigt lite välpustad glam-krönika i blankt magasin. Vad jag gör och bor är av underordnad betydelse. Vem jag är kommer förhoppningsvis fram här via tankebubblorna. Kanske lär vi känna varann, Du och jag. Kanske kan vi hitta tankar tillsammans att stapla lite trevande, likt en osymmetrisk trave blandade böcker, vilket vore betydligt vilsammare än torktumlarversionen.
Jag har identifierat sju huvudspår i dessa hjärtats tankar. Kärlekande. Vänskapande. Speglande. Skrattretande. Skavande. Värdesakletande. Skapande.
De får representera huvudtråden i de respektive inläggen, och tankarna kommer att alternera mellan dessa, dock ett tankenystan åt gången. Annars blir det trassligt. Och så vill vi ju inte ha det. Men så har vi det.
Ok. Nu börjar vi. Varmt välkommen.

Lämna en kommentar