Är det därför som det föds färre barn?

I SVT:s ”Skavlan och Sverige”, som sänds på torsdagen, har det blivit dags för debatt om djur. Influencern Alexandra Nilsson, 34, har hundar och pratar ofta om sin kärlek för dem. I programmet svarar hon på frågan om någons barn och hennes hundar är med om en olycka – vem räddar hon först? 

– Det klart jag räddar mina hundar först. De är ju mina barn. För mig är mina hundar mycket viktigare för de är mina barn. 

Jag får tanken att husdjur har ersatt barn i vårt samhälle! I vårt moderna samhälle väljer människor att skaffa hund istället för att bilda familj och sätta barn till världen!Är det vardagspusslet som skapar oviljan till familjeliv och barn? Är det mer kravlöst med husdjur?

Men … Jag skrev en text 2017 – som antagligen stämmer även idag!


Det finns människor som aldrig borde ha husdjur. Det konstaterar jag när jag tittar på alla dessa hundpromenader. Det är nog alldeles för lätt att skaffa sig husdjur.

I Sverige köper man ju sin valp från en uppfödare – en kennel. Men i Spanien finns valparna att köpa i en djuraffär. De ligger i burar i skyltfönstret. Jag kommer att tänka på den gamla sången ”Vad tar ni för valpen där i fönstret? …”

Först måste jag säga att de flesta djurägarna är seriösa och sköter sina djur väl. Det är inte de som jag skriver om. Jag har ju själv ägt många olika husdjur och skött dem på ett bra sätt – tror jag. De har inte varit för feta eller för magra. De har behandlats väl och fått den  skötsel som de har behövt.

Nej! Det är de andra! De som skaffar djur av egoistiska skäl och som inte vet hur djuren ska skötas. Det är dessa djurägare som jag anmärker på – inga andra!

Jag ser den stora hunden som varje dag motionerar husse. Husse halvspringer efter hunden och lyckas knappt att hålla i kopplet. 3-4 varv runt kvarteret varje kväll på samma sätt. Jag tänker att den hunden behöver motion. Den behöver springa av sig ute i naturen. Ett asfalterat stadskvarter räcker inte. Hunden och husse behöver också uppfostran – vem bestämmer på stadspromenaden!

Så ser jag husse eller matte som är mer intresserade av sina mobiltelefoner än av djuret som sitter fast i kopplet.

Jag ser också det äldre paret med barnvagn. Varje kväll kör de vagnen fram till gräsmattan, knäpper upp selen och lyfter ner sin hund som får springa några varv på gräset och utföra sitt behov. Sen lyfts hunden upp i barnvagnen, selas och så fortsätter paret sin promenad.

Jag ser damen med det röda håret och den rosa sulkyn. Hon har 2 vita mopsar som åker omkring i sulkyn i stan.

Varför har dessa människor husdjur? Har djuret blivit en statuspryl eller kanske ersättning för ett barn? Men hundar ska inte åka barnvagn, sidsteppas av mobiltelefoner eller bestämma över husse och matte!  Både djur och människor ska behandlas med värdighet. Vissa djurägare borde inte vara djurägare!


Jag läste för några år sedan en intervju med FN:s tidigare vice generalsekreterare och veteranen inom Socialdemokraterna Jan Eliasson. Han sa bl a: ”Min hund vill ha fler flyktingar till Sverige”. Vad menade han? Anser han att hunden har bättre kunskaper än människor? Eller .. menar han att människor kan ersättas av hundar? Vad menade han?

Djur kan aldrig ersätta barn! De har andra behov än vad barn har! Vi människor behöver kanske både barn och husdjur? Är nutidsmänniskan så ensam att husdjur betyder mer än människor?

Image

DET ÄR EN KVALITETSSTÄMPEL ATT VARA DÖMD FÖR ÅSIKTSBROTT I DAGENS SVERIGE!

Image

Swebbtv firade tio år i helgen med ett hejdundrande kalas på en trevlig adress mitt i Stockholm, något som Expo misslyckats med att sabotera. Tidigare har event stoppats på grund av att aktivisterna inom kommunistmedier kontaktat restaurang- och lokalägare och skrämt upp dem, så hände till exempel då Swebbtv skulle hålla middag på Solliden men då backade restaurangen pga hot från de politiskt korrekta. Nu missade Expo möjligheten. Haha!👊🏻

Men det var inte det jag skulle skriva om utan att vi i lördags kunde konstatera att många av de fria mediernas profiler har av det svenska rättsväsendet släpats inför domstol för att bestraffas med böter och fällas för diverse gummiparagrafer och åsiktsbrott. Vi börjar bli en ansenlig skara åsiktsförbrytare!

Där och då på scen insåg jag att det faktiskt är en hedersbetygelse och en kvalitetsstämpel att ha blivit dömd för dessa åsiktsbrott när man krigat och stridit för att försöka få Sverige på rätt köl.

Se här, en lista på många av oss stolta åsiktsförbrytare! Spara för framtida bruk! Och som inspiration!💫

* Jag börjar med mig själv: 2022 blev jag anmäld och åtalad för grovt förtal när jag försökt visselblåsa angående islamisering, en indoktrinering och propaganda gentemot små barn i en svensk skola. Jag dömdes 2024, och fick betala skadestånd och böter till ansvariga läraren som jag hade nämnt vid namn i sociala medier, trots att namnet redan var offentliggjort av andra. men det var viktigt att sätta dit mig som journalist. Vi överklagade till hovrätten men där gick man på tingsrättens linje, helt utan att bry sig om det juridiska. jag fälldes således av politiska skäl.

* Samma med min kollega Lennart Matikainen – också han har blivit fälld för grovt förtal för att han delat en oberoende skribents inlägg.

* Skribenten var ingen mindre än Åsa Westerholm, Sverigevänlig debattör och hon i sin tur dömdes för hets mot folkgrupp 2020. Domen gällde inlägg och kommentarer på sociala medier där hon uttryckte sig kritiskt om muslimer och invandrare på ett sätt som det svenska rättsväsendet inte kunde tolerera.

* Författare och journalist Mats Dagerlind – som var med oss i lördags – har också blivit åtalad och dömd flera gånger för grovt förtal… Han är kanske den som råkat värst ut såsom ansvarig utgivare för Samnytt. Mats har suttit med elektronisk fotboja som den farlige åsiktsförbrytare han är!

* Både jag och Lennart har också båda också blivit anmälda av Näthatsgranskaren och kallade till polisförhör angående misstänkta för hets mot folkgrupp när först jag delade en satirteckning som påtalar jihdisters övergrepp mot Europa, något som Lennart delade… och ett antal andra privatpersoner i Sverige. Av dem har några dömts medan andra friats. Ni som föll, GRATTIS! Rama in domen som banne mig det finaste sen ni konfirmerades!

* Richard Jomshof har anmälts (dock ej dömts – inte än i alla fall!) för hets mot folkgrupp av samma skäl, spridande av satir som påtalar islamiseringens baksidor.

* Ett annat uppmärksammat exempel är Bertil Malmberg, som var regionpolitiker för SD i Region Sörmland. År 2021 dömdes han för hets mot folkgrupp efter ett uttalande i regionfullmäktige där han hävdade att folk från Sydsudan har lägre IQ än andra folkgrupper. Domstolen ansåg att uttalandet riktade sig mot en folkgrupp på ett sätt som föll under lagstiftningen om hets mot folkgrupp. Påföljden blev villkorlig dom och 40 dagsböter.

* Vi har också ett riktigt skandalöst fall från 2025 där en tidigare kommunpolitiker med koppling till SD i Sjuhäradsområdet dömts för hets mot folkgrupp efter ett Facebook-inlägg där han jämförde dragqueens med pedofiler. Domstolen ansåg att formuleringarna riktade sig mot en skyddad grupp på ett sätt som uppfyllde kriterierna för hets mot folkgrupp, och påföljden blev dagsböter. Lustigt hur män i kvinnokläder plötsligt blivit en folkgrupp i Sverige?

* Sara Nilsson på Dumpen är senast ut i klubben, fälld för grovt förtal då hon och hennes medarbetare hängt ut en pedofil med namn.

* Medborgarrättskämpen Jonatan Alfvén inväntar rättegång då han också krigar mot våldtäktsmän – man får nämligen inte säga sanningen om sexualförbrytare i dagens Sverige, även om det är sant.

* 2018 dömdes journalisten Ingrid Carlqvist i Malmö tingsrätt för hets mot folkgrupp efter ett inlägg på sociala medier där det svenska rättsväsendet tyckte att hon använde en grovt nedsättande formulering om muslimer. Domstolen ansåg att uttalandet uttryckte missaktning mot en religiös grupp och därför föll under lagstiftningen om hets mot folkgrupp. Påföljden blev dagsböter. Även Carlqvists kollega i podden ”Ingrid och Maria”, Maria Celander åtalades i ett närliggande sammanhang för uttalanden om muslimer i sociala medier. Hennes fall uppmärksammades också eftersom det handlade om politiska uttalanden i den offentliga debatten och väckte diskussion om gränsen mellan religionskritik och hets mot folkgrupp.

* Sedan kom det mera… Carlqvist och Celander åtalades också 2020 för hets mot folkgrupp efter ett inlägg på sociala medier där de kommenterade ett foto från ett apotek där flera kvinnor bar slöja. Åklagaren menade att formuleringarna uttryckte missaktning mot muslimer som grupp. Malmö tingsrätt friade dock båda, eftersom domstolen ansåg att inlägget utgjorde kritik av religiösa symboler och samhällsutveckling, vilket bedömdes ligga inom ramen för tillåten religions- och samhällskritik och därmed skyddas av yttrandefriheten.

Men ändå! Tänk att tvingas inför domstol för något som vi alla bör få kritisera!

* 2023 dömdes journalisten Joakim Lamotte för sju fall av grovt förtal i Göteborgs tingsrätt. Lamotte dömdes för en serie Facebookinlägg han gjorde om Näthatsgranskaren och Tomas Åberg. Lamotte dömdes att betala 40 000 kronor till Åberg. Rätten bedömde att brotten har ett straffvärde som motsvarade ett kortare fängelsestraff, men att påföljden skulle stanna vid villkorlig dom och dagsböter.

* Fler åkte på Lamottetåget (som i mitt case). Tex författaren Ramona Fransson, som dömdes för förtal efter att ha delat ett av Lamottes inlägg om Åberg och hade dessutom dristat sig till att lägga till egen kommentar! Både tingsrätt och hovrätt gick på den linjen, och Högsta domstolen prövade senare skadeståndsfrågan och slog fast att hon skulle betala 5 000 kronor i skadestånd.

* Ett annat bekant namn som vill sprida ljus är Johan Westerholm, grundare och ansvarig utgivare för Ledarsidorna, som 2023 dömdes i tingsrätten för grovt förtal efter en publicering. Påföljden blev villkorlig dom och 60 dagsböter, och han tvingades dessutom att betala 100 000 kronor i skadestånd till den utpekade personen.

* Ett annat väldigt uppmärksammat fall är Rasmus Paludan, ledare för det danska partiet Stram Kurs och aktiv även i svensk politik, som varit en nagel i ögat på etablissemanget dömts flera gånger för hets mot folkgrupp i Sverige. I november 2024 dömdes Paludan i Malmö tingsrätt för fyra fall av hets mot folkgrupp efter uttalanden under demonstrationer och i videor där han anses ha uttryckt sig nedsättande om muslimer och personer från Mellanöstern. Domstolen ansåg att uttalandena gick långt utöver vad som skyddas av yttrandefriheten och riktade sig mot en skyddad grupp på ett sätt som uppfyllde kriterierna för brottet. Påföljden blev fyra månaders fängelse.

* Gatukonstnären Dan Park är den enda konstnär i Sverige som fått fängelse för sitt konstutövande och hans konst har också förstörts. Han har dömts flera gånger för hets mot folkgrupp, ofta i samband med affischer eller konstverk som satts upp i det offentliga rummet eller ställts ut på gallerier. Ett av de mest uppmärksammade fallen inträffade 2014, då Park ställde ut ett antal verk på ett galleri i Malmö. Bilderna innehöll bland annat montage och texter som domstolen ansåg uttryckte missaktning mot olika etniska grupper. Malmö tingsrätt dömde honom då för hets mot folkgrupp och förtal, och han fick sex månaders fängelse. Domstolen beslutade då att flera av Parks verk skulle beslagtas och förstöras.

Park har också dömts vid flera andra tillfällen för liknande brott kopplade till affischer och bildmontage som ansågs rikta sig mot skyddade grupper eller enskilda personer på ett sätt som uppfyller kriterierna för hets mot folkgrupp eller förtal. Påföljderna har varierat mellan böter och fängelse, beroende på omfattning och innehåll. Park är omstridd och provocerande, men vad är konst och vem bestämmer det? Var går gränsen mellan konstnärlig provokation, satir och det löjeväckande brottet hets mot folkgrupp i Sverige?

* Kom ihåg Lars Vilks som fick leva flera år av sitt liv i påtvingad exil i sitt eget fosterland då vårt samhälle inte kunde skydda honom. Och ja, han hade gjort sig osams med den ideologi som närmast får beskrivas som helig i dagens Sverige.

* Och glöm inte Aron Flam som man försökte klämma åt genom annan typ av law fare: 2020 åtalades Flam för upphovsrättsbrott efter att ha använt en parodisk version av den klassiska propagandabilden “En svensk tiger” på omslaget till sin bok Det här är en svensk tiger. Rättigheterna till originalbilden ägs av Beredskapsmuseet, som ansåg att omslaget utgjorde ett otillåtet intrång i upphovsrätten. Polisen beslagtog då över 2 000 exemplar av boken från ett lager i Bromma. Tack och lov friades Flam.

Ja, hörni, vad säger man? Är det inte en diger lista? I Sverige är grovt förtal annars ett relativt ovanligt brott i domstol. Enligt sammanställningar från rättsväsendet och medier döms ungefär 10–20 personer per år för grovt förtal i Sverige. Det innebär att antalet är mycket litet jämfört med de flesta andra brottstyper. Dock är det väl spännande att av 10-20 personer som döms för grovt förtal verkar en anmärkningsvärt stor andel vara stridbara personer som inte precis utmärkt sig för att vara socialister.

Och! Antalet anmälningar om hets mot folkgrupp ökade kraftigt under 2010-talet. Vad tror ni sambandet kan vara?

Återigen. Jag är idag stolt över min dom. Det visar att jag stått upp. För Sverige. Mot islamiseringen. För barnen. Som ska slippa hjärntvätt i skolan. Mot vidriga propagandister som hellre säljer ut sitt land än erkänner de har gjort fel. Sveriges domstolar ä fulla av politiska aktivister. Men vi fortsätter strida, slåss, vi vägrar hålla tyst trots att det personliga priset blir för högt.

Bara döda fiskar flyter med strömmen. Vi som är rebeller, tänker aldrig knipa käft. 🇸🇪

Fri media.

Swish 0733289122

Så har etablissemanget hatat SD

Image

Val till riksdagen 2010. Expressen väljer att på valdagen pryda förstasidan med en sverigedemokratisk valsedel liggande i rännstenen. Bredvid syns en fimpad cigarett. Dåvarande socialdemokratiska partiledaren Mona Sahlin poserar på bild med tidningen i hand.

Det är bara en av många övertydliga illustrationer av hur medialt och politiskt etablissemang krokar arm mot partiet som de hatar. Expressens försvar att det är ledarredaktionen som fått ta över tidningen är mer än lovligt ihåligt. Eller talande.

Gränsen mellan opinionsbildning och nyhetsrapportering är utsuddad. De som röstar på sverigedemokraterna hör hemma i rännstenen, söndertrasade, uteslutna, smutsiga.

Det är mycket prat om hat och dåligt debattklimat i vår tid. Att debatten är bedrövligt kan nog alla hålla med om. Vänsterledaren Nooshi Dadgostars insats i SVT:s partiledardebatt innan jul var en freakshow. Kanske det knäppaste som skett i svensk politisk debatt på den nivån i modern tid.

Att debatten i media och på nätet är hård tycks också korrekt. Klimatet på gatorna är onekligen värre än på länge med palestinarörelsen som ockuperar offentliga ytor och förföljer både politiker och vanliga människor.

Men kan debatten om debatten leda någonstans? Hur ska vi förstå vad som sker?

Hösten 2012. Länstidningen i Östersund porträtterar Jimmie Åkesson som en kackerlacka som övriga partier försöker gasa ihjäl. Gasa ihjäl. Man försökte trycka ner de smutsiga sverigedemokraterna i rännstenen men misslyckades. Två år senare ska de gasa ihjäl. Som den ohyra de är.

Jag menar att klimatet i svensk politik blir obegripligt om man inte analyserar de senaste femton åren. SD var ett parti som kom i riksdagen och hatades av etablissemanget. I politikers och journalisters ögon var de något som skulle tryckas ner i rännstenen. Om det hade lyckats så hade kanske historien slutat där.

Hösten 2016. Cecilia Hagen frågar sig i Expressen hur man ska kunna bli av med de mänskliga brunråttorna. Sverigedemokraterna verkar vara överallt och Hagen skriver: ”Det är de där andra rådisarna jag skulle vilja utplåna på ett värdigt vis. De bruna.” De bruna ”rådisarna” är alltså sverigedemokrater.

Hatet mot SD fortsätter. Men det gör också partiets framgångar. Etablissemanget misslyckades. Och femton år senare håller ungefär halva svenska folket med om att SD hade rätt.

Svensk politisk historia de senaste femton åren är historien om hur SD fick rätt. Trots att de var så hatade. Trots att de skulle tryckas ner i rännstenen, gasas och utplånas på ett värdigt sätt. Nu står vi här med ett parti som fick rätt, och med ett etablissemang som hatar mer än någonsin.

Utan den analysen är svensk politik obegriplig.

Var det sekulära samhället endast en utopi?

Image

Det är genuint fascinerande, för att inte säga stor komik, att beskåda hur snabbt och effektivt delar av Västvärlden har drabbats av en kollektiv historisk minnesförlust.

Vi ägnade alltså århundraden åt den lilla detaljen som kallas Upplysningen. Våra förfäder stred, blödde, filosoferade och debatterade sig hesa för att slutligen lyckas bända makten ur händerna på prästerskapet.

Vi sparkade resolut ut kyrkan från maktens korridorer och byggde med enorm möda ett sekulärt samhälle, där din tro är en högst privat hobby och absolut inte svensk lagstiftning.

Men vad gör vi nu, när vi äntligen nått fram till detta jämställda, sekulära paradis? Jo, vi rullar snabbt ut den skattefinansierade röda mattan för islamismen.

Vi bjuder artigt in en politisk ideologi vars allra mest uttalade, glödande syfte är att kasta in backväxeln, trycka plattan i mattan och köra oss rakt tillbaka till medeltiden. Varför nöja sig med 2020-talet när man kan låta religiösa dogmer detaljstyra över politik, lagböcker och människors privatliv igen?

Att på fullaste allvar intala sig att politisk islam och västerländsk demokrati kan ”berika” varandra är exakt lika begåvat som att tro att man kan blanda vatten och olja, bara man blundar tillräckligt hårt, sjunger ”We Shall Overcome” och strösslar lite kommunala bidrag över problemet.

Man kallar det stolt för ”mångfald” och ”tolerans”. I den krassa verkligheten är det inte ett dugg mer än ett oöverträffat intellektuellt haveri.

LIBERAL LIPSILL LOVSJUNGER LAGRÅDET

Image

Det finns alltid något känslosamt över Niklas Orrenius artiklar i DN. Upp ur texten stiger en fuktig dimma mot läsaren … antagligen rester av de tårar han fällt under skrivandet. Oftast är det berättelser om något av samhällets olycksbarn av utländsk härkomst.

Att Orrenius ofta uppträder i en regnrock eller Fjällrävenjacka beror väl på att han under uppdragen annars skulle bli dyblöt av det egna tårflödet framkallat av den närmast extrema empati han är i besittning av.

I dag levererar dock Niklas en text där han fällt tårar av vördnad, Han har nämligen fått besöka Lagrådet och han förmedlar känslan av att han anser sig stå inför landets skarpaste juristhjärnor … som nu kallats tillbaka från sin tillvaro som pensionärer för att granska regeringens olika förslag.

Vi förstår av Orrenius framställning av vi helst ska läsa hans text stående för att visa vår vederbörliga aktning och respekt för Lagrådets nuvarande medlemmar:

”Kanslichef Jens Wieslander har i uppdrag att ringa de pensionerade justitieråden och be dem träda in i statens tjänst igen.

– De är otroligt skickliga personer som ägnat ett helt arbetsliv åt juridik på mycket hög nivå. Bara för att de går i pension så slutar de inte att använda sin kapacitet och kompetens. Nu får hela samhället nytta av dem, säger Jens Wieslander.”

Alltså … ”otroligt skickliga personer”.

Men sanningen är den att Lagrådet, liksom Sveriges domstolar (på alla nivåer) är bemannade med den fällning som man kan skapa ihop i botten på den tunna där landets jurister förvaras.

De skickligaste juristerna och skarpaste hjärnorna hamnar på advokatbyråer – de mindre skickliga samt de som inte riktigt orkar med de krav som ställs på en advokatbyrå hamnar i den statliga rättsapparaten.

Det ställer oss inför två problem.

Det är landets bästa jurister som försvarar de gängkriminella eller dem som på olika sätt plundrar statskssan, och det är de sämsta juristerna som är satta att åtala eller döma.

I Orrenius reportage från Lagrådets fikarum får vi till exempel möta Severin Blomstrand som beskrivs med orden:

”Severin Blomstrands sätt att väga orden är typiskt för en människa som förstår språkets kraft. Det gör man om man varit domare i Högsta domstolen, och i nogsamt formulerade domar slagit fast praxis för hur svensk lag ska tillämpas.”

Man kan nästan ana att Orrenius höll andan av respekt när han skrev detta, vilket i sig är en prestation eftersom det är svårt att hålla andan samtidigt som man gråter.

Men han nämner inget om Severin Blomstrands tidigare insatser i Högsta domstolen.

Där kan man notera att Blomstrand medverkat till två intressanta prejudicerande utslag.

Ett där det fastställdes att det inte räckte om en arbetsmiljön var farlig – det krävs också att det finns ett uppsåt från arbetsgivaren.

Antag att en arbetare dödas på grund av att en lyftkran är i uselt skick på grund av bristande underhåll – då blir det bara en villkorlig dom om den som står under kranen får fem ton i huvudet … eftersom det inte kan bevisas att arbetsgivaren ville att den förolyckade skulle få fem ton i huvudet.

Blomstrand medverkade även till det prejudicerande utslag där HD mildrade narkotikadomar från 14 års fängelse till fyra års fängelse, och där slogs det fast att inte bara mängden narkotika utan även delaktighet, uppsåt, organisatorisk roll och vinstsyfte skulle vägas in.

Det gav ju advokater i narkotikamål en helt ny spelplan – plötsligt öppnades möjligheten för dem att hävda saker som ”min klient tjänade inga stora pengar på det”, ”… han ställde upp för en kompis”, alternativt ”… han blev hotad” … och advokaten kunde rita upp organisationsscheman där den egna klienten spelade lika liten roll som planeten Pluto i vårt solsystem, om han sedan hade forslat in tio kilo amfetamin i sin bil i landet var av mindre betydelse.

Som vanligt har Orrenius inte tagit reda på något om dem han skildrar sina möten med …. textens stycken rör sig åt det hagiografiska hållet.

Låt oss inte glömma de senaste 40 årens svenska rättsskandaler: Quick-målet, Catrine da Costa-fallet, Kaj Linna, Arvika-bröderna … och jag skulle kunna räkna upp ett antal fall till där HD inte rivit upp märkliga domar, eller i det längsta inte brytt sig om sådana.

Allt sedan Lennart Geijers tid har vi en rättsapparat som utgår från att den som stjäl, mördar, våldtar eller langar knark är ett offer för orättvisor i samhället som måste få vård, pysslas om och rehabiliteras.

Den inställningen präglar rättsapparaten och det är därför Lagrådet ständigt numera jämrar sig över försöken att förändra lagstiftningen.

(Vill du läsa mer om brott och straff kan jag rekommendera min serie texter i QLN om Alcatraz och San Francisco – hur underligt det än kan låta har de stor bäring på situationen i Sverige i dag).

VAD HÄNDE MED JÄMSTÄLLDHETEN PÅ SVT?

Image

VAD HÄNDE MED JÄMSTÄLLDHETEN PÅ SVT?

Det var en mörk dag för Aktuelltredaktionen i onsdags. Genom en serie allvarliga redaktionella misstag tvingades man gå ut i direktsändning med inte mindre än tre män i bild samtidigt, utan en enda kvinna i sikte.

Dels vars det programledaren Jon Nilsson, dels en seniorforskare på Utrikespolitiska Institutet och en Mellanösternkännare och analytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut. Samtliga alltså män. Men fatta, tre män!

Man undrar ju vad som hänt med jämställdhetsarbetet på SVT. Ingen förtjust fnittrande och skälmskt flirtande Katia Elliot så långt ögat kunde nå. Inte heller Cecilia Gralde som barskt kräver svar: ”Men vad betyder det här, egentligen? Hur länge till kommer konflikten med Iran att pågå?!”.

Något bättre blev det när Nike Nylander försökte pressa fram att Liberalerna fortfarande ligger kvar på betryggande två procent, inte på 4,5 procent som jättedumma Demoskop påstår. Så måste, måste det vara!

Men även här såg det mörkt ut då det visade sig att både den associerade opinionsanalytikern på Ipsos och opinionschefen på Demoskop är män. De kunde inte ens garantera att Liberalerna, och därmed även Sverigedemokraterna är helt körda i en kommande regering. Det är som förgjort.

Jag frågar mig vart alla framstående kvinnliga experter på krigsstrategier, sjökrigföring, politiska konflikter, internationella kriser, krigsförhandlingar, statistik och opinionsmätningar tagit vägen, helt plötsligt. Man vill ju inte sitta och glo på en massa manliga inhoppare och okunniga andremän, liksom.

Det är mycket oroande att kvinnorna plötsligt är i minoritet i Aktuelltstudion igen. Kvinnodominansen har ju varit så gott som total de senaste sex, sju åren och man har kunnat känna sig trygg.

Jag misstänker att detta är en eftergift till de blåbruna högerfascisterna i Tidöpartierna, så att de inte börjar rota runt i sändningstillstånden och ställer krav på en någorlunda könsblandad sans och balans. 🧐😲

Här kan ni beskåda jämställdshetsförfallet:

Är det sossepartiet i sig som är det största hotet mot vår demokrati och välfärd, eller är det deras väljare?

Image

Tidigare äldre inlägg

Daily Blogging

New Fresh Daily Trending Blogs For you!

DET GODA SAMHÄLLET

HÄR SKAPAS SAMTIDENS SJÄLVFÖRSTÅELSE

Motvalls blogg

Förflugna tankar och bevingade ord.

Mons Krabbe

Samhällsdebatt, historia och säkerhetspolitiska analyser

Kulturbilder

Svenska Kulturbilder - binder samman forntid med nutid

HallonHatt's sida

Just another WordPress.com site

Rebecca Hybbinette

- Kamp ger återbäring!

Sjunne [ dot ] com

Jan Sjunnesson skriver om politik som om det fanns en frihetlig patriotism och om kultur som om det fanns ett liv bortom politiken.

En gräsrot skriver

Dear past, thank you for all the lessons. Dear future, i am ready. Denna blogg behöver inga donationer. sprid gärna dess innehåll.

Peter Cooney Enabler

Traditional European Common Sense - Anti-Judaic

Högrelius funderingar!

Just another WordPress.com site

Kulturminnet

Om det svenska kulturarvets rikedom och kulturen i dagens samhälle

Ocensurerade nyheter

Nyheter och politik.

Tommy Hanssons Blogg

Här bloggar Tommy Hansson om aktuella frågor

Alternativ för Sverige till EU-parlamentet 2019

Sverige ut ur EU! EU ut ur Sverige! Dags att ta tillbaka makten! AfS är din röst för swexit och det bästa alternativet för ett suveränt Sverige.

Jenny Piper

Politik, nyheter och samhällsdebatt

Peter Krabbe

Världen i fokus - vem styr vår framtid och varför?

Rakapuckar's Blog

Så bitter på Steffe med alliansen!

Halloj världen!

Ett resemagasin och en blogg av Inger Hansson. Om resor och hållbarhet. Om vackra platser. Om fotografi, natur och lite av varje.

SasjaL

Cyniker är inget man föds som, det är omgivningen som formar ...

mickecarlssonsblog om nutidens dårskap

Skillnaden mellan demokrati och diktatur är storleken på gapet mellan makten och folket. I min blogg visas hur gapet dag för dag blir allt större i Sverige.

Ama de casa

En hemmafru i Spanien

Varjager's Weblog

I vår del av världen. En titt på fosterlandet och dess styrande elit med kritiska ögon.

Petterssons gör Sverige lagom!

"Envar har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet för envar att utan ingripanden hysa åsikter och frihet att söka, mottaga och sprida upplysningar och tankar genom varje slags uttrycksmedel och utan hänsyn till gränser." - FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, artikel 19

Rune Lanestrands blogg

Politik, jordbruk, Vänersborg, Sverige, EU och världen kommenteras av småbrukaren Rune Lanestrand

corneliadahlberg

Gräsrotsrevolt

WTF?

100 möjligheter istället för hen!

anthropocene

Ett partipolitiskt oberoende frihetligt forum för debatt och opinionsbildning