Råkar vara en Fredag, detta år. Tja, inget märkligt med det, men det är ju ändå alltid trevligt med Fredagar, det känns liksom så ”lepot” som vi uttrycker det på dialekt, liksom så slött, ledigt, inga krav m.m och även om kraven skulle vara höga kan det ändå kännas som en dans, om man får ha ledig helg och pusta ut.

Idag har jag inga krav, eftersom det är min lediga Fredag, eller jo, ett har jag haft; att passa en frissatid för klippning. En sån tid vill man ju inte missa, eftersom den är bokad i god tid, och jag gjorde inte det heller.

Efter frissabesöket promenerade jag iväg till mannens jobb och hälsade på honom, mest för att få gå på toan, och så ögnade jag igenom dagens nyhetstidning…och så föreslog han att vi skulle gå ut och äta, för han hade inte ngn matväska med sej idag

Ja tack, ett sånt fint erbjudande kan man bara inte tacka nej till, och det var ändå den tidpunkten så magen började kurra litet smått…

Efter lunchen gick han tillbaka till sitt arbete och jag gick sakta hemåt… Det går inte så riktigt raskt ännu, efter denna årets första flunssa, har kvar snuvan än, och när jag gjort ngt kraftansträngande känns det överallt, men det är ändå bättre nu, än vad det var i början av veckan.

Jag ska försöka mej på att sticka litet dock-kläder nu. Det borde ju vara ngt av det enklaste med tanke på storleken, till en baby-born docka, men i ärlighetens namn tycker jag det blir mera invecklat ju mindre plaggen blir, då man ska tänka i småskaligt, och inte så mycket att hålla i. Inte har jag ngt särskilt mönster heller, det tar jag ur hjärnkontoret, och restgarn finns det här så det räcker till flera plagg… Så wish me luck 👍

Antingen blir det riktigt trevligt, eller så förstör jag Fredagsmyset….😁

Trevlig Fredag och Helg i övrigt // kram Gilla

Idag har jag fått en 4 årstrofe’ från wordpress.com, en påminnelse om att det är redan 4 år sen jag började blogga här… Åren går…

Mitt egentliga bloggande började nog tidigare, på bloggen.fi…men den kraschade, två ggr under min tid där, och tillsist skulle den upphöra helt och hållet, så det var bara att ta sitt pick och pack och hitta ett annat ställe.

Här har jag trivts bra, så ngt byte har jag inte tänkt mej, utan fortsätter här och skriver inlägg när lusten faller på.

Jag borde kanske fixa om här litet… Vet inte, ska ta mej en funderare. På gamla bloggen hade jag flera olika kategorier, så jag kunde lägga mina inlägg ”dit de bättre hörde hemma” och så var det enklare för ev. läsare /följare att välja kategori.

Men jag skriver ju inte varje dag, och har på så vis inte något riktigt ”vettigt” jag skriver om, utan bara sånt som min lilla hjärna funderar på/över just då, i skrivande stund.

Sist jag skrev hade jag blivit snorig – och det är jag än, i mera fastare form. Feber har jag inte haft, i form av för höjd temp. utan istället blev den väl låg 35.2 men konstigt nog så känns det ändå precis som när man får riktig feber.

Vila, värme och vätska i större utsträckning än vanligt har det blivit och ännu är jag inte redo för allt för mycket ståhej, men behöver ju inte vara sängliggande eller isolerad totalt från omvärlden utanför.

Skynda långsamt – det brukar bli så bra så.

God fortsättning på Måndagen – den sista i Januari, och god fortsättning med bloggandet.

Kram//Gilla

Som från ingenstanns kom det, pjoff-pang-tjoff… Snoret och sträv i halsen, och jag hoppas det räcker med det!

Kom att tänka på en sak, skrev ju igår om hur trög min kropp var då, trots det fina solskensvädret, och hur pigg jag var dagen innan, när det var lågtryck – det är i och för sej sannt, att jag är funtad så, MEN, dendär litet överaktiva energin jag hade dagen innan….det var nog egentligen ett tecken på att det var början på ngt än värre/sämre i antågande.

Har minnen av att det varit likadannt tidigare då jag blivit sjuk. För sådär opp i varv brukar jag normalt inte vara och känna mej, det liksom flyter på bara…i ganska jämn takt.

Underligt hur man är funtad… Misstänkte nog igår att det är ngt surt på G…och innan kvällen kom beviset… Sjuk hals och snorig. Men det är många som varit drabbade nu, av otroligt hög feber bara sådär, eller just detta med en förkylning utan feber…

Jag önskar och hoppas det blir en lindrig variant. Blir att ta nån extra havtorns shot 👍 och hoppas på det bästa.

Handhygien kan man ju tänka litet extra noga på i dessa flunssatider och att inte nysa hej vilt runt omkring sej ifall man blir nysnödig 🤝😷

… och jag med den…

Vädret, det är väl ett fenomen som det alltid går att prata om, och som det pratas om, i tid och otid, och kanske mer än vanligt just denna vinter, då det inte är någon riktig sådan…

Det är från och till med snö slask och regn, sol vindstilla och storm… Stundom allt i en enda röra…

Tittade bakåt i tiden, och ifjol och året innan hade vi full vinter just denhär tiden, med snö överallt och en rejäl kyla också – precis som det ska vara i Januari, om du frågar mej…

Nu är det barmark, igen… Det kom litet blötsnö sent i Lördags omkvällen/natten, så i Söndags var det helt ok… Det började regna och blåsa upp t stormbyar i gårkväll, men idag fick vi strålande solsken, bra så… Men å vad jag saknar en rejäl vinter, även om jag inte direkt bryr mej så värst mycket i vädret nu mera, annat var det då jag var yngre och när egna barn var små, och då jag jobbade på daghem… Barn har ju så mycket roligare då det finns snö att leka med/i och så hålls de renare och man slipper galonkläderna…

MEN… Inte nog med det… Vädret är en bagatell, egentligen… Värre då man är som kärringen mot strömmen, då det gäller just vädret (mestadels annars också 🙈😁)

Då det är lågtryck så är jag betydligt mer energisk och uppåt än när det är ”fint” väder… Har varit så sålänge jag kan minnas… Mindre undantag finns…

Så igår, när det var lågtryck kunde jag knappt bärga mej på vilket ben jag skulle stå på, var så uppåt glad och full av energi, hann med mycket. Idag, då solen skiner, orkar jag knappt stå på något ben alls…fattar nada… Känns som om jag blivit överkörd och blivit förlamad… Knappt så sticksömmen lockar ens…

Vid närmare eftertanke känner jag litet igen symptomen…halsen känns sträv idag och några nysattacker har det blivit… Säg inte att jag tänker bli förkyld.. Vill inte…

Men, får ta det som det kommer och ska jag vara riktigt elak nu, så får jag väl önska mera lågtryck 😜 eftersom jag blir laddad då… Men visst är det trevligt med solglimtar och torrväder, det håller jag nog med om.

Förresten – det är kramens dag idag, så här kommer en stor kram till Dej som orkat läsa såhär långt 🤗 Ha det gott och ta väl hand om Dej!!!

Köpte en amaryllis till förra julen (2018) och det var en ngt mindre klenare än vad jag brukar investera i, men fin ändå. Den blommade fint, och när blomningen var över lämnade den att stå på fönsterbrädan, blev omskött som alla andra blommor/grönväxter här – sådär lagomt (har inga gröna fingrar)

På sensommaren blev jag trött på den och skar av alla bladen, närapå att jag hade slängt ut den men tänkte att jag kan ju ställa den i stora klädskrubben vi har och låta den stå där, så ska jag försöka minnas att ”väcka den till liv” sen senare…

Nåå… Jag glömde bort den, och först då jag skulle ta fram julgrejerna till lillajul så hittade jag den under påsen jag dragit över hela ställningen… Ups, fram med krukan, satte den i rotblöta och lät den stå så och få dra i sej vattnet. Ställde den på bordet, och vips dök ett blad upp ur löken, ett till…och snart dök där upp en blomknopp också…

Så glad jag blev, att det lyckadest, trots alla mina fel och brister. Har ju nog läst om hur man ska göra, för att få dem att blomma om.. Men som sagt, jag och blommor hör inte riktigt ihop… Ibland funkar det, ibland inte alls…

Såklart växte den alldeles för snabbt, och sköt i höjden som en raket (fast jag var sparsam med vattnandet). Inte blev det mycket till blomknopp heller, samt att den slog ut först efter att julen dansat ut… Men vad spelar det för roll – den bjöd ju på sitt bästa, efter hur den blev omhändertagen.

En dag hade stängseln med blomknoppen blivit alldeles för lång, så blomställningen (enkom för amaryllis) inte räckte till mera. Jag tog en påsförslutare (el. vad det nu heter) och vira runt stammen och ställningen…

Men vips, här omkvällen då jag tänkte ”får se hur det går, jag borde klippa av den o ställa den i en vas” och jag hann bara svänga mej om så hördes ett märkligt ljud… Krasch-knak, å där hängde den böjd över ställningen…

Hade jag hunnit klippa av den så hade jag fått en längre blomstjälke, nu blev den kort. Men tack och lov för att amaryllis är en tålig och vacker snittblomma också. En knopp var på väg att slå ut då detta hände, men såfort stjälken kom i vatten så slog de ut ordentligt, alla tre. Fler knoppar bjöd den inte på, men bra så!

http://lindaslantliga.com/2010/11/monster-baddsockor/

Så sannt som det står skrivet!

Vill man lyckas med ngt, vad som helst, så är det bara att öva öva träna träna och inte ge sej.

Ibland går det bra ibland inte alls…men med rätt inställning brukar det lösa sej. Som i mitt fall – här handlar det om sockstickning.

Då jag växte upp såg jag mor min med en sticksöm i händerna varje ledig stund, eller snarare de få stunder hon hade tid… Sockor var det som hon producerade, fler och fler för varje årsring hon fick. Tror det finns ingen i vårt släkte som inte gått i ett par sockor som hon stickat, sålänge hon levde.

Det var nog där mitt intresse vaknade för just sockstickning, finns ju inga skönare sockor att strosa kring i, och även sköna som natt sockor om man är frusen om fötterna.

Men det var först när jag fick egen familj som jag gav mej in på att börja sticka sockor, och allt gick bra förutom då jag kom till hälen, då blev det stopp. På den tiden fanns inga datorer och youtube där man kunde söka hjälp och även om mor min försökte lära mej hur hon gjorde så tyckte jag det var för krångligt…

Men skam den som ger sej – där kom min terrier envishet fram, och jag övade och övade utan bra resultat…tills jag en natt drömde om hur mor min stod där bakom min rygg och instruerade mej i hälstickning, jag höll i arbetet och det gick som en dans. Morgonen därpå steg jag tidigt upp och stickade min första riktiga häl, utan håligheter. Den satt som en smäck👍 och allt sen den dagen för ca 37 år sen har det blivit en och annan socka – ja riktigt många, faktiskt, fast det är nu först långt efteråt som de produceras nästan på löpande band 😁

Men tillbaka till dethär med övning… Vanliga sockor har ju liksom inte varit ngt problem sen jag kom på hur jag stickar hälen… Men mönster sockor – det blev en utmaning, och än är jag inte fullärd där och inte med alla slags hälmodeller heller…

Just denhär modellen på sockan, kallas bäddsocka, tog jag mej an just idag, fast jag haft mönstret i många herrans år liggandes i min mönstersamling… Tycker det har verkat så invecklat, men nu helt plötsligt var det ju nästan barnsligt enkelt… Jiihaa, ibland händer det att poletten faller ner…

Mönstret till denna bäddsocka hittar du i länken ovan.

sålänge man är vaken…

Började min lediga Fredag med en sovmorgon.

Ställer aldrig in ngn väckning sådanna dagar, oftast vaknar jag utvilad i rätt lagom tid ändå, utan att det känns som om jag sovit bort dagen. Kroppen kan behöva få ta igen sej och själv få bestämma när den är redo för att börja dagen

När frukosten var avklarad (går alltid fort med mina frukostar för jag kan inte äta så mycket då jag vaknat) så satte jag mej för att sticka ett beställnings arbete färdigt och när det var gjort begav jag mej till fots till city, ca 1,5 km, men tog en liten omväg idag för att riktigt få friska upp mej.

Levererade beställn. arbetet och gick via butiken för att handla hem litet förnödenheter, men det blev hälften mera än vad jag först tänkte, så ryggväskan blev onödigt tung… Köpte också årets första tulpanbukett, blev ingen på Tulpanens egen dag (i Onsdags)

Väl hemma igen intog jag en ngt sen lunch, och så tog jag itu med städandet. Bort med bl.a juldukarna och fönster stjärnorna, som fick lämna kvar då jag städade bort julen strax efter Trettondagen. Så nu är ordningen återställt s.g.s Mattorna och gardinerna får hänga med ännu, tills vårkänslorna vaknar till liv…om dom gör det 😉😶

Ute hittade jag fina mönster på de små frusna vattenpölarna… Måsta bara föreviga dem på bild

Känner mej helt nöjd med dagen, och kvällen kommer också att bli helt superbra, för då får jag träffa halva familjen, för då har vi spelkväll…

Ha en trevlig kväll, och Helg, du också 🤗

Det blir alltid så, när jag städar bort julprydnaderna, likaså när de ska fram…

Men igår bestämde jag mej för att tomtarna och väggbonaderna +pappersstjärnorna som lyst i två fönster ska bort, på samma gång tog jag bort ljusstaken fr köksfönstret – bara av den enkla anledningen att allt detta förvaras i samma stora plastlåda m lock i stora skrubben, och den kommer bara fram 2ggr om året.

Varför så bråttomt med att städa bort julen, undrar många. Jo, för att Trettondagen inföll på en Måndag i år.

Då Trettondagen varit då är min jul definitivt över, därför känns det för mej helt rätt att börja städa undan det mesta. Gardiner och mattorna får hänga med ännu ett tag, likaså fönsterstjärnorna i vardagsrumsfönstret, av metall, tycker de ger ett mjukare varmare sken än mina fönsterlampor.

Dörrkransen på ytterdörren barrar inte heller, så den får hänga kvar. Även utebelysningen får lysa upp den mörka tillvaron (morgon och kväll).

Annars är det viktigare för mej att få ha framme allt som har med julen att göra till 1:a Advent, och njuta av det hela December, än att ha det framme nu, fast det är några dagar kvar till tjugondagknut, och många vill ha framme allt till slutet av Januari o kanske ännu längre. Men det är ju upp till var och en, och mej stör det inte, hur andra gör och vill ha det.

Så nu är det bara att försöka orka med dessa tråkiga månader innan det börjar grönska.

Tråkiga, hm.. Ja för mej är iallafall Januari, Februari och Mars de tråkigaste månaderna på hela året, och fråga mej inte varför, för det vet jag inte riktigt. Det bara är så, har alltid varit så sen urminnes tider… Jag ogillar dem bara, fast jag gillar vinter och snö, men den lyser ju med sin frånvaro…än… Men är man som kärringen mot strömmen så är man…

Det är i allafall tur att vi har fyra årstider, annas skulle det bli alldeles för enformigt. Var ock en med sin charm.

Känns ändå skönt att julen är över för denna gång, och långt till påsk ännu, fast tiden går ju fort, alldeles för fort, så vips knackar nån påskhare på dörren 😉😅

Vill börja med att önska Dej som tittar in här och som ev. läser vad jag skriver, ett Riktigt Gott Nytt År 2020

Året slutade bra, med underbart fint solskensväder och påfruset, och äldre barnbarnet som nattgäst. Mer behövdes inte för min del. Lyxmiddagar och skåla i champagne och fyrverkeri är inte min stil, det klarar jag mej ypperligt bra utan.

Nya året bjöd på sämre väder, med plusgrader och regn…och så är det än på tredje dagen… Tvi vale, det ska ju vara snö och minusgrader denhär årstiden, åtm litegrann…

Annars blev inga nyårslöften gjorda, så vi fortsätter väl här, som innan. Ska försöka skärpa mej med promenaderna – lagom motionspass för mej. Tycker om att vara ute och röra på mej, och med promenader behövs inget annat än ett par bra vinterskor på fötterna och passande kläder efter väderlek.

Hoppas även på att få åka på nån resa i år, dit jag aldrig tidigare varit. Det sägs att man ska besöka åtminstone en ny plats varje år, dit man aldrig förr varit. Det blev många i fjol… Både till fots, med cykel, med bil, i närmiljön och med buss, och båt längre ifrån.

Vi som tycker om att dansa hann göra det på hela fem nya ställen, ett var t.o.m ett 50 årskalas… Fårse om vi hittar ngt nytt dansställe i år 😉

Stickat blev det en hel del också, under fjolåret, bestämt 21 par sockor, 1 barntröja och 5 halskragar (om jag nu inte missat ngt) och ett par babyvantar. 1 kroppsstrumpa + mössa för nyfödda, samt 1 babyfilt virkade jag också. Här ett litet smakprov

Mycket tid med barnbarnet blev det också, eftersom jag har den förmånen att få sköta henne efter att hon varit några timmar på dagis. Även så fortsätter vi…

Men det bästa med 2019 var nog det att jag blev mormor – andra barnbarnet. Det kändest som en enorm lång väntan, allt fr Februari, då vi fick veta det, och ända tills 2.10, då hade tiden gått över med nästan 2v exakt.

Så fjolåret kan jag summera som så: GLÄDJE LYCKA TACKSAMHET OCH KÄRLEK… SAMT SORG…

I livet följs glädje och sorg åt, på ngt märkligt sätt, så även i fjol, och mer än vad det gjort i mitt manna minne… Helt chockerande faktiskt. Det blev otroligt många som gick bort bland vänner och bekanta, och mest skrämmande var att de mesta var i min egen ålder typ… De blev offer för cancern 😭

Så, jag är oerhört tacksam att jag fick uppleva ännu ett nyår, med önskan om att detta nya år ska bringa mera glädje, lycka och kärlek och så litet sorg som möjligt – helst ingen alls.

God fortsättning. Ta väl hand om dej och dina kära ❤️