Fick ett meddelande nu ikväll. Han skrev att han hade somnat hos sin granne och därför inte svarat och inte hade hört det ringa. Sen hade han glömt att skicka ett mess idag…
Så jag skrev: ”Du glömde?! Låter som du inte är så värst intresserad faktiskt. Synd!”
För att om jag är intresserad så messar jag och hör av mig.. Jag låter det inte gå en massa timmar emellan eller ”råkar” glömma, utan är jag intresserad så visar jag det! Nä, tack och bock för denna killen..
Nästa!!
Fick ett meddelande:
Tjenamors. Läget ikäll? 🙂
Jag svarade och sen kände jag att det är bättre att jag ringer så jag gjorde det. Killen svarar inte?! What liksom?! Han skickade messet för två sekunder sen och jag svarar på det PLUS att jag ringer. Det är nästan stalker-varning på mig men vad fan. Tänkte jag kunde få till det ikväll och sen gå hem. Men ärligt?! Ni killar som läser här… Kommentera snälla. Vad fan håller ni på med? Här kunde han fått ligga, men istället så spelar han svårfångad när han har messat mig och INTE svarar?!
Jag blir så jävla trött!! Ena stunden får man höra att man ska vara rak och inte prata i tungor, det vill säga att säga vad man vill. Det gör jag. Jag är ingen brud som när folk frågar om jag är sur, säger att ”Nä, det är inget” men ändå är sur. Är jag irriterad så reder jag ut situationen. Men på något sätt verkar inte detta personliga drag vara intressant för det motsatta könet. Nä, då verkar det som de blir rädda för mig och jag verkar ha allt för stark vilja, eller mer vara för stark som person…
Blir bara lite rädd för mig själv då jag märker att hoppet håller på att rinna ur mig. Jag orkar verkligen inte med spelet och jag är askass på att hitta någon som både jag kan tycka om och som tycker om mig för den jag är. Jag skrämmer män. Tyvärr gör jag nog det med min rättframhet. Och med mitt utseende. Energin även på detta plan rinner ifrån mig. Jag vill inte förlora hoppet om kärleken, men jag börjar faktiskt undra..
Jag ogillar att spela spelet eftersom jag snabbt tröttnar på att killen ska få mig att bli ”mer intresserad” genom att inte höra av sig. Tycker det är enormt avtändande.. Och såklart har jag då inte hört ett pip från honom. Visst, jag kan väl vara på, men att inte få något gehör på att han är intresserad av att ses får mig att backa och skita i det. Vi hade kunnat ha kul. Vi kunde haft en massa sex. Men jag orkar inte hålla på med det här jagandet som han verkar vilja att jag gör. Han vill inte jaga själv, men han vill att jag gör det. Jag kan visst ta initiativ, men får jag inget gehör så får det va!
Men, men.. På söndag kommer jag nog förmodligen få en mer trogen sexpartner.. Min nya dildo! Det ska bli kul!
Fick senare på kvällen ett meddelande att han inte orkade att ses. Att han hade tagit en tupplur men inte blivit piggare, så tyvärr för mig så blev det ingen träff. Inget sexande.. Vi messade lite till men så struntade jag helt enkelt att skriva så jag gick och fixade med lite annat. Sen gick jag och lade mig och precis när jag skulle sova messade han ett svar på mitt sista sms. Jag läste det och struntade i att svara.
Däremot pep mobilen när jag var på väg till jobbet vid 9 i morse. Trodde det var en kompis som skickat något, men döm min förvåning när det var från honom. Att han skrev att han hade varit helt borta igår och bad om ursäkt att han inte hade messat att han inte orkade ses men att han gärna vill träffas senare i veckan..
Min hjärna vill gå på högvarv och analysera som fasen. Men det jag bör göra är att bara ta det som med en klackspark och inte tro så jäkla illa om mig själv. Att han är attraherad och faktiskt bara inte hade ork att ses..
To be continued… Eller inte..
Jag ringde killen. Kände att jag ville faktiskt ha lite kul. Ha lite sex. Och det har jag faktiskt aldrig gjort innan. Bara ringt för att träffas och sexa.. Kan säga att han blev nog rättså nervös. Han satt i bilen med sin mamma och när jag frågade om vi kunde ses var han jävligt snabb att säga att han inte orkade eftersom han precis hade tränat och sen skulle upp tidigt i morgon. Men sen säger han att han måste äta lite först så får han se och hör av sig..
Jag kanske skrämmer de små karlarna?! Lite kul är det allt!
Fick hem brevet från skatteverket och ska betala tillbaka 1800kr. Visst, inte så mycket, men för mig som redan har svårt med pengar så känns det surt. Inte bara det, utan satt och tog en kaffe ute i solen med min kompis och går sen i några butiker för att fönstershoppa. Vad ser jag i spegeln om inte en jävligt stor fläck i pannan… Pigmentförändringen allan. Vad i HELVETE?! Så jag gick till min hudterapeut och frågade vad jag kan göra och det hon säger är att inte vara i solen för det blir bara värre då.. Så jag kommer gå runt nu i sommar som en vit jävla alvedon i ansiktet förutom gyllenbrun fläck i pannan…
Gör bara mitt liv jävligare liksom.. Bara GÖR! Ska det aldrig komma något positivt till mig? Och killen har inte messat heller något svar på mitt senaste sms..
Fy fan… Nu gick faktiskt luften ur mig. Det känns helt meningslöst..
Var verkligen inte beredd på att får ett sms där han undrade om han fick titta förbi. Varken jag eller min lägenhet var i bra tillstånd för besök, men skrev att han fick komma om han vågade.. Han vågade…
Klockan var ganska så sent när han kom. Jag frågade mig själv vad fan jag håller på med eftersom han förmodligen var full, och fulla karlar klarar jag inte av. Men vad han verkade så var han ganska så nykter. Vi pratade i flera timmar i soffan medan The Shining var på i bakgrunden. Märkte av att han ville ha kontakt då han var väldigt fysisk. Han tog på mig när han pratade. Själv är jag grymt dålig på att flörta på det sättet. Håller mig gärna på distans och inte är för kladdig. Men riktigt mysig kille. Lätt att prata med. Sen blev det lite hångel. Det pirrade faktiskt när han kysste mig. Så jag kunde faktiskt inte lägga beslag på mig. Hånglet till soffan ledde till mer i sängen. Det var faktiskt grymt! Brukar inte vara grymt första gången, men det var det. Vilken kropp han har. Riktigt vältränad.
Och jag vet vad en del tycker. Att man inte ska ha sex så där när man bara träffats två gånger. Men jag orkar inte bry mig faktiskt. Jag var kåt och behövde det! Orkar inte analysera eller något heller över det. Det skedde och det var riktigt bra! Så vi får se om det blir att träffa honom igen! Jag vill, men jag tar det som det kommer.
Nu blir det kaffe för jag är riktigt trött. Har knappt sovit något alls..
Satte mig vid bryggan med en god vän och tog en kaffe. Vi snackade en massa och vädret var ju underbart! Solen värmde och man önskade att tiden skulle kunna stå stilla så man fick sitta där och njuta i en evighet. Vännen berättar att hon och den nya killen har börjat kolla på lägenheter för att flytta ihop. Så glad för hennes skull. Hon har som jag, varit singel länge men hittat en kille nu som hon träffat i några månader. Tycker hon gör helrätt som flyttar ihop med honom så snabbt. Det är det enda sättet att lära känna någon på riktigt!
Samtidigt kan jag inte hjälpa att jag känner en liten sorg i mitt hjärta. Att jag också vill vara där. Ha någon att planera framtiden med. Känns bara så ensamt just nu, även om jag vet att jag har världens bästa vänner runt omkring mig så kan jag inte bli av med känslan.
Kommer jag för alltid bli ensam?
Det känner jag att jag har kommit i. Ett bryt ikväll som min stackars kompis fick ta. Många tårar kom och jag berättade att jag kände mig utmattad, orkeslös och värdelös.. Att det känns som jag inte ens är värd ett litet sms från dejten. Inte någon som ens vill veta mer om mig. I min lilla bubbla som jag befinner mig i så känner jag så. Det är min åsikt om mig själv som dock inte är sann. Det försökte hon förmedla till mig min älskade vän.
Men jag orkar inte med något mer nu. Det har varit för mycket. Jag glömde bort mig själv, som jag brukar och då kommer känslan som en klubba i skallen.
Och killen då? Jo han messade innan och undrade vad jag gjorde. Jag ignorerade och skickade såklart inget. Blev så enormt irriterad över att han struntade i att svara. Det är att va respektlös. Här frågade jag om han ville träffas och han svarar inte…
Han messade igen, så jag skickade ett svar när jag kom hem. Han undrade vad jag gjorde ikväll och varför jag var ensam, så jag satte honom på halster och skrev att han inte hade messat mig ett svar om vi kunde ses och att om det är ett försök att få mig intressad så har han misslyckats. Han bad om ursäkt..
Så vi får se om det blir någon mer dejt! Jag skrämde nog bort honom…
Somnade igår vid 21.30. Helt slut och ställde klockan på 11 idag.. Vaknade av mig själv vid halv 8 men somnade snabbt om. Är inte riktigt pigg alls. Känner mig inte bra. Ont i huvudet och fortfarande helt utmattad. Livet känns för tillfället helt pissigt och jag orkar inte med något alls. Allt som har med män att göra bara fuckar sig. Visst, det kanske inte var meningen med att det skulle bli något med denna killen men vad fan då.. Jag känner mig helt värdelös, otillräcklig och ful.. Om det inte är ens någon som vill flörta lite med mig så känns det ju helt meningslöst! Sen på jobbet blev jag avbruten av en kvinna mitt i en mening och jag sa till henne att om hon lugnar sig lite så kan jag få förklara klart. Då blev hon arg på mig, tog mitt namn och ska säga till min chef att jag var otrevlig. Det var jag inte alls. Pratade i normal ton och bad att fortsätta förklara för henne eftersom hon avbröt mig och inte ville lyssna på det jag sa.
Det är ju det här jag ska jobba med. Att inte ta åt mig. Men det gjorde jag och grämde mig över det hela dagen.
Så just nu vill jag bara lägga mig under en sten och dö..
notloveliest 