Nyss hemkommen från Fleetwood Mac-konserten. Stevie Nicks är och förblir den enda stilförebilden man behöver. Klädbyte mellan varje låt, cirka, och klädd i sjok och sjalar, sammet och platåskor. Mikrofonen samt tamburinen var dekorerad med svarta band och kedjor. Mer bilder finns här.
Har precis halvtimmat mig igenom Gareth Pughs inspirationsvideo som gjorts inför hans spring summer 2010-visning i Paris senare i höst. Filmen är, liksom den förra, skapad av filmmakaren Ruth Hogben. Bra att de låtit inspirationen vara lika abstrakt som den ofta är(men sällan tillåts vara). Verket är en "interaktiv kub" som består av fyra filmer som alla representerar ett av de fyra elementen; jord, vind, vatten och eld.
Så vad tror ni? Blir det lite transparent, lite kyrkligt dysterhet och jordfärger i fokus den här gången? Den som gissar rätt får en kaffe av undertecknad.
Man är så trött på allt svårt, arty, avant garde, ja ni vet. Egentligen inte på riktigt, det är inte så att jag gått över till att gilla glamour och glada färger istället. Men sedan när blev avant garde och high fashion samma sak? Det är lite svårt för mig att få ihop. Jag kommer vara förvirrad över det här ett tag, känner det på mig. Som tröst kan man tillsvidare gå tillbaka till själva grundinnebörden av svår:
"Säck och aska Vid sorg och botgöring brukade israeliterna bära ett plagg av säcktyg eller svepa in sig i säcktyg och strö aska över sig. Uttrycket "I säck och aska" betyder "i djup sorg". från biblisk ordbok. Den moderna visualiseringen, på något sätt, ser ni ovan, fråga mig inte om kopplingen. Via Lynn and Horst, foto Alasdair Mclellan
Vi såg nya Harry Potter-filmen i en helt tom biograf i Shanghai, uppenbarligen vill kineser gärna se Harry Potter tala kinesiska, inte engelska. Den onda sidan är, tyvärr, mest stilfull av alla.(Varför är det alltid så..?) Bellatrix Lestrange måste man älska, även om hon kanske lite är en personifiering av den galna/kåta kvinnan i västerländsk kultur. Familjen Malfoys vätesuperoxiderade hår är fint och Draco ser ut som en blivande arkitekt klädd i Margiela(fattas bara de runda glasögonen.)
Har precis halvtimmat mig igenom Gareth Pughs inspirationsvideo som gjorts inför hans spring summer 2010-visning i Paris senare i höst. Filmen är, liksom den förra, skapad av filmmakaren Ruth Hogben. Bra att de låtit inspirationen vara lika abstrakt som den ofta är(men sällan tillåts vara). Verket är en "interaktiv kub" som består av fyra filmer som alla representerar ett av de fyra elementen; jord, vind, vatten och eld.
Man är så trött på allt svårt, arty, avant garde, ja ni vet. Egentligen inte på riktigt, det är inte så att jag gått över till att gilla glamour och glada färger istället. Men sedan när blev avant garde och high fashion samma sak? Det är lite svårt för mig att få ihop. Jag kommer vara förvirrad över det här ett tag, känner det på mig. Som tröst kan man tillsvidare gå tillbaka till själva grundinnebörden av svår: 
Vi såg nya Harry Potter-filmen i en helt tom biograf i Shanghai, uppenbarligen vill kineser gärna se Harry Potter tala kinesiska, inte engelska. Den onda sidan är, tyvärr, mest stilfull av alla.(Varför är det alltid så..?) Bellatrix Lestrange måste man älska, även om hon kanske lite är en personifiering av den galna/kåta kvinnan i västerländsk kultur.
Inlägg
