Till slut kom den då, den efterlängtade snön! För en englandsboende familj känns snö som ett måste under julledigheten i Sverige, så det var tur att vi hade förlängd ledighet, annars hade vi gått miste om denna snöstorm, vår sista dag i Sverige. Det var ingen lätt snö som föll, nej, det var ordentliga flingor som virvlade runt oss, mer horisontellt än vertikalt!
Alfreds kusiner var på besök, så vi gick uppåt vägen och åkte pulka när det hade blivit tillräckligt med snö. Kanske inte det bästa pulkaunderlaget med mjuk kramsnö, men vi är inte så kinkiga!
Som ni kan se på den här leende, roskindade ungen var det en dag att lägga i minnesbanken. Pulkaåkning, snögubbebuggande och så försök till snöänglar, men det gav han upp ganska fort eftersom han fick fullt med snö i ögonen så fort han lade sig ner!
Innan jag var tvungen att livrädda min kamera från en säker död av blöta snöflingor, så knäppte jag några kort på omgivningen. Det är fascinerande hur fort snön kan lägga sig och så är det så mysigt när snön fastnar på väggarna, det är riktig vinter för mig. Och vad gör väl det om mycket av snön hade regnat bort över natten efter, då var vi ändå på väg hem till England igen!
