Attabarrie Special Tippy Assam från Canton Tea Company.

Some Other Time från GitS SAC OST* i stereon....

Så, till början av det nya året har jag idag ett te som liksom Terai Black även det figurerat i CTCs teklubb och bjöds ut i provpåsar till den allmänna kundkretsen senare. Dock endast i småpåsar så min andel är bara 12g. Inte mycket för att bilda sig en uppfattning kanske men för £5 är det lite häftigt kanske att köpa på sig mer. Bäst jäklar det här är bra nu... ;)

Bladen är små och finlemmade med en god andel knopp. Doften är tät och rejält fruktig. Är inte det lite ovanligt för ett Assam?
När den värsta doftexplosionen lagt sig kan jag förnimma något lätt chokladartat i bakgrunden.

Detta te torde bli bäst bryggt på traditionellt västerländskt vis och det är även så butiken rekommenderar att man förfar med det. 3g te vid 95° i min lilla glaskanna. Cirka fyra minuter fick det dra första gången jag provade.

Drycken  blir snabbt mörk och en aning grumlig och när jag häller upp det är den vackert djupröd i färgen.
Det är ett kraftigt te, väl lämpat för mosiga morgnar man kanske helst vill lägga till handlingarna men med en skärpa och en klar, fräsch bitterhet som dröjer sig kvar i munnen. Det finns mycket nyanser att upptäcka och den som dricker sitt te utan tillsatser vill jag rekommendera detta, varmt!

Det går naturligtvis bra att hälla mjölk i också men jag tyckte det dödade en del övertoner, faktiskt.

Senare gjorde jag mig en kopp till, då som jag brukar med ögonmåttade blad och bryggtid på känsla.

Uppskattningsvis ca 1/3 mindre blad och en minut kortare bryggtid. Det blev lite milt, t o m för mig.

Resterande gram dracks upp på några dagar och medan jag visst tycker om det här teet måste jag ändå säga att jag personligen föredrar mitt Sree Sibbari. Men det var också något alldeles särskilt.

Erbarmligt exponerad bild på de blöta bladen(som doftar....svamp om jag sniffar i kannan) men det är mulet och svårt att hänga med när mörkret faller. Inkluderar fotot ändå för sakens skull.

Vill du läsa mer om teet eller köpa en egen påse gör du det här resp här.

*=med den osannolikt begåvade Yoko Kanno som kompositör. Lyssna, Lär, Lyd ;)

Terai Black från Canton Tea Company.

slölyssning på Tange Sakura* för närvarande; Himawari från MUSIC a la mode

poäng till den som gissar varför jag använde den här bilden(förutom vintertemat)

Egentligen känns det lite taskigt att posta om ett te som jag inte ens vet längre var det går att köpa, men nåja. Allt ska väl inte vara lätt här i livet... ;)

Terai syftar här på regionen teet odlats i, enligt uppgift på påsen från CTC är tegårdens namn Marionbarie. Du kan läsa mer här om du vill reda ut begreppen lite bättre.
Detta var alltså ett te jag fick genom CTCs teklubb som jag sedan dess pausat för jag hann helt enkelt inte med ett nytt te i veckan, det blev för stressigt. Ack ja detta livspussel.

I ärlighetens namn var jag inte säker på om jag skulle blogga om det här eller ej, men nu idag när det plötsligt flödade av sol ute kändes det dumt att inte passa på och fotografera medan det fanns chans. Ergo grep jag detta te då påsen ändå låg framme på köksbänken.

Ser i mitt tycke rätt ospännande ut, småbladigt med en och annan knopp och färgskiftning. Doften är även den lite anonym och intetsägande, men jag ska inte döma det här på förhand.

Butiken anger ett spann bryggtemperaturer från 80 till 95 grader, jag har testat båda ändar av skalan och tycker att lägre temperaturer gav ett roligare te.

Ur koppen doftar det här så udda och svårbestämbart att jag nog inte upplevt något liknande tidigare och har därför få referenser. Vet inte hur jag ska beskriva det. Finge jag det stucket under näsan utan att veta vad det var är chansen att jag inte ens skulle identifiera det som te, faktiskt.

Smaken är av darjeelingtyp men mycket ren, den blommighet och /eller kryddighet som brukar uppträda i sådana teer lyste här med sin frånvaro. Och, återigen detta lilla jag inte kan placera.

Bra fräs i tungkvillret trots att det var bryggt mycket lätt(3g i 2 min vid 95°). Det nästan brusar på tungan och eftersmaken är riktigt trivsam.

Vid 80° kommer en liten blommighet och ökad komplexitet fram samtidigt som bettet fortfarande finns kvar. Möjligen kan jag tycka det känns lite ihåligt i mellanregistret(säg till om det blir för mycket Bengt  F nu), men det kan vara jag som bryggt det dåligt.
Lustigt nog drack jag det sista ur den koppen tillsammans med min lunch(pasta med spenat och mögelostsås) och då kom plötsligt en omisskännlig persikoton fram.

En andra bryggning ger ett mildare te som nästan drar åt det söta, och en tydligare fruktighet.

I fortsättningen kör jag nog det här på något slags medelväg; 85-90°.  Att uttala sig om ifall det här är prisvärt eller ej är svårt då jag aldrig egentligen vetat vad det kostar. En veckas teklubbsmedlemsskap kostar £5 exkl porto hit och jag har fått alltfrån fem till 30 gram te. Den här påsen innehöll 25. Värt att prova tyckte jag ändå att det var även om jag kanske inte skulle jaga ihjäl mig efter mer, men det har mer att göra med att jag föredrar andra tetyper framför förstaskördsdarjeeling och liknande te, dit detta får räknas.

Eventuellt hade det passat bättre sommartid, jag längtar oftare efter sånt här då.










*=som jag faktiskt delar födelsedatum med ^^

Sree Sibbari Gold Wire FF 2013 från Grey's Teas.

i högtalarna...みんあのおかげ(minna no okage) från Ro-Kyu-bu!*

Plötsligt haglar fullträffarna in efter en lång tids träda(föregående te räknas inte då det legat i pipen sedan försommaren...)och det blir faktiskt mycket roligare att blogga med lite skojiga teer och inte bara gnöl.

Riktigt bra assamte till överkomligt pris kan jag bjuda på idag.

Om tegården Sree Sibbari vet jag inte mycket och en sökning genererade nästan inget matnyttigt alls.

Vad jag kunnat utröna så ser bladen ut ungefär som man skulle kunna förvänta sig, inte jättestora och inte de variationer i färg man kan se i ett Darjeeling. Fin doft, inte påfallande mycket nyanser kanske men det luktar onekligen tilltalande.

Det doftar riktigt bra medan det brygger också, lite välling, lite av något trä- eller kryddartat.

Det här teet har den sortens smak som får en att dricka med andakt, det nästan kräver att du saktar in och upplever det med koncentration. Tycker mig känt ett försiktigt tungkviller utöver den utsökta bitterheten i eftersmaken. Prova gärna att andas ut sakta genom näsan efter att du druckit, och känn de aromer som dyker upp.

Eftersmaken stannar kvar länge, riktigt länge.

Regionens karaktär är framträdande här men utan den där käftsmällen man kan få av enklare sorter. Inte för att jag inte ibland längtar efter just det men det här är ett mer förfinat, raffinerat exempel. Lite lättare och med hög, komplex doft. Gillar't.

Det fungerar både med och utan mjölk tycker jag och jag fann att om jag tillsatte mjölken behövde jag rätt lite för att nå önskad effekt.

Butikens bryggrekommendation säger fyra minuter, själv föredrar jag nog tre och ökar på lite med blad.

Detta är mig veterligt det enda first flush-assam jag lagt vantarna på men är de såhär trevliga så...

För 125g av det här teet får man lägga dryga nio pund hos Grey's Teas vilket är ytterst prisvärt tycker jag. Beställa kan du göra här.

Till sist, en liten film jag ramlade på medan jag letade bilder på andra first flushes. Handlar inte om just detta men tyckte den var lite kul ändå och om du pallar med lunchjazzen i bakgrunden är den lite...mysig.

Om man som jag går loss på brittiskt uttal är det en bra dos ;)

*=ser oroväckande rosa ut och är det förmodligen också...har inte sett själva serien ännu(loli basket?) men soundtracket är utmärkt och jag lyssnar på det rätt ofta.
Ser f ö en förunderlig mängd sport-relaterad anime om man betänker hur mycket jag hatar sport...175 episoder Prince of Tennis? Peter Druckers Management applicerat på...baseboll? Joråmensåatte..

Assam FF Orangajuli TGFOP från Nothing But Tea.

kall men solig morgon, lite vintermusik kanske? Winter at the Koiwai house från Yotsuba&! - Winter Image Album



Tepreferenserna här i huset svängde tydligt så fort det blev lite kallare-från grönt, grönt, grönt till mestadels svarta teer som de jag brukade dricka innan teintresset alldeles slog över i mani.

Idag ett Assam jag inte vet störtmycket om kanske, gården Orangajuli är gammal och, verkar det, ansedd. Grundad 1894, belägen i ett distrikt vid namn Mangaldai, nära Bhutan.

Har druckit det här många morgnar nu under hösten och är riktigt nöjd.

Ska erkännas att det inte är det mest utpräglat doftande te jag haft, vare sig torrt eller bryggt. Det luktar te, varken mer eller mindre.

Dock kan t o m jag dricka detta utan mjölk-och får då en kopp som har en mjuk trevlig munkänsla utan att vara mesigt. Det finns bett utan jobbig syra och visst tungkviller-ja faktiskt. Utmärkt vardagste med något lite extra.

Teet blir inte fullt lika kraftigt som många andra assamteer men har ett balanserat smakregister med en antydan till sötma. Man kan gärna hålla igen lite med bladen och passa på bryggtiden.


Tycker det här är ett fullt habilt Assam, sträcker mig gärna efter det när jag behöver nåt rejälare. 

Jag köpte ett hekto och fick således betala £6.70 för det, inte fy skam. Beställs här. 

Oaklands Assam TGFOP från Te-Centralen.

idag lyssnas det på...gamla svenska new age-gubbar; Leif Strands Taurus*



Det har varit klent med nytt här ett tag, ledsen för det. Har hållit mig undan internettet till stor del ett tag för mina ögon har inte riktigt pallat trycket.

Behöver glasögon! :O

Skrämmande och egenartat. Nåja, de kommer förhoppningsvis snart så jag slipper känslan av att ha nåt slags rökig slöja i synfältet...

Dricka te var det ja...
Idag en provpåse svart indiskt från Te-Centralen som jag tänkte kunde passa nu när det är kyligare temperaturer ute. Plus åtta och mörka moln vid horisonten. 

Påsen innehöll detta:

Ingen märkvärdig doft från bladen vad jag kunde känna, men mitt luktsinne har fluktuerat hej vilt de senaste dagarna, anledning okänd. De ser ju helt okej ut i vilket fall, en och annan knopp och överlag jämna och fina.

Bryggde i kanna idag för trivselfaktorns skull. Höst!

Redan medan jag hällde upp vattnet slog en tydlig doft av choklad emot mig, något jag inte stött på i ett Assam tidigare. Det var en trevlig överraskning.

Även det upphällda teet håller en not av choklad, om än svagare. Smaken är mjuk, lätt söt men har det där robusta som är så karaktäristiskt för den här sortens te. Bittert på det bra sättet.
Går utmärkt att dricka utan mjölk, faktiskt så tror jag att de som av vana dricker sådana här teer så har mycket att hämta här.

Har bryggt som jag brukar med svarta teer så jag har tyvärr inga exakta parametrar, ögonmåttar i de allra allra flesta fall, det blir bra ändå. Däremot lät jag det inte dra de fem minuter som butiken anger, det skulle ändå inte blivit i min smak, utan kortade tiden.

Te-Centralen vill ha 69 kr för ett hekto av det här och det tycker jag känns som en riktigt bra nivå. Ett trivsamt Assam i mellanprisklassen, för att travestera Nattsudd.** 
Lyste upp en morgon som denna när det verkligen inte gick att låtsas att det var sommar längre. 

Köps här.








*=kan fortfarande inte fatta att plattan(som jag ägt på vinyl sen tidiga nittitalet) inte gick att uppbringa i digital form i någon för ändamålet specialiserad butik(iTunes store etc) eller från andra källor(host). eBaysäljare ville ha $70 för en skraltig gammal cd av en artist som världen varit frapperande ointresserad av i decennier. Till slut fann jag via Amazon en säljare i Tyskland ett ex till skäligt pris.
 /rant
Alla låtar är inte superbra men just denna-Taurus(det är nån slags stjärntecken-temaplatta) är riktigt bra. Mitt eget tecken är rätt styvmoderligt behandlat liksom i merparten av alla väggalmanackor världen över. Suck.

Ledsen f ö att länka till Spotify som inte kanske alla har men på tuben finns bara ett klipp med nån töntig röst i början som skär sig med musiken.

**=Sveriges mest saknade tv-program, iallafall i detta domus. Ge ut skiten på dvd, nu! Är det nåt som vore värt att lägga licenspengar på så är det väl det! 
Den som är obekant med programmet kan a) skämmas grovt och b) börja titta här. Å hör sen.

Hunwal Estate 2nd flush Assam FBOP från High Teas.

inget i iTunes, i huvudet snurrar Girls, Be Ambitious! från So·ra·no·wo·to

Egentligen vill jag ju göra ordentliga recensioner av allt jag dricker, dels för att minnas vad jag drack, dels för att det kan fungera som konsumentupplysning för någon annan, men idag tänker jag göra ett undantag.

Köpte detta Assam för att ha lite enklare te till mina frukostar, har inte tidigare stött på sådant te som jag tyckt illa om och nu var det slut i skåpet. Plockade på mig några olika från ett par webbutiker, detta var ett av dem. Enda kravet var att det inte skulle vara CTC-te.

Det här kan alla med gott samvete hoppa över. Det är så renons på personlighet att det inte ens passar på en shit list över äckliga teer. Luktar man på de torra bladen luktar de...nåt. Te, typ.


Smaken är så nondescript att minuten efter du druckit upp det kommer du glömma hur det smakade, och vara lika glad ändå. Blir nästan irriterad över att jag inte finner någonting alls att fästa uppmärksamheten på, det är bara så oförargligt jävla trist.

Orkar inte ens ta bilder.

Undvik.




Priset? £3.95 per 100g-påse. Minst £2 för mycket. Tack för ordet.